Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mänsklighetens dumhet riskerar ha ett mycket högt pris

Annons

Varje år dör 50 000 européer och amerikaner på grund av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier, infektioner som inte kan botas med antibiotika. Enligt en ny brittisk utredning, riskerar vi en situation 2050 där så många som 10 miljoner människor i världen årligen dör i sjukdomar som inte längre kan behandlas på grund av resistensutvecklingen. De barn som föds i Sverige i dag, kan, när de är 34 år, leva i en värld där antibiotikaresistensen är så utvecklad att vi riskerar ha börjat dö av lunginflammation och förlossningar igen i Sverige.

Någon egentlig anledning att ifrågasätta siffran finns inte. Redan i dag beräknas runt 700 000 dö årligen på grund av resistensutvecklingen. Eftersom resultatet av ett fortsatt överanvändande av antibiotika i kombination med avsaknad av nya mediciner skulle vara en fortsatt spridning av multiresistenta bakterier, samt att bland annat cancerbehandlingar och operationer skulle bli svårare att genomföra, är siffran ett i allra högsta grad tänkbart scenario. Om inte något radikalt förändras.

Antibiotikaresistensen är redan klassat som ett av de största hoten mot mänsklig hälsa av WHO. Trots det går arbetet för att bromsa resistensutvecklingen långsamt. Runt om i världen finns det fortfarande länder i vilka det går att köpa antibiotika receptfritt. Vi behandlar boskap med antibiotika i stället för att förbättra djurhållning och produktionsvillkor. Vi använder det till och med i tillväxtbefrämjande syfte på boskap. Det senare var Sverige först i världen med att förbjuda, men antibiotika används fortfarande på detta sätt i andra länder. Vi är med andra ord uppenbart globalt ointresserade av det faktum att vårt antibiotikamissbruk riskerar spoliera decennier av medicinska framsteg.

Vår tillit till medicinska framsteg är hög. Ifråga om antibiotika och resistensutvecklingen är det dock en delvis omotiverad tillit. Situationen som ligger framför oss kan inte med självklarhet avhjälpas med forskning. Enligt Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet, som Ekot intervjuat, har den brittiska rapporten en stor svaghet; den underskattar de vetenskapliga utmaningarna ifråga om att arbeta fram nya läkemedel:

"Det har kallats en mardröm för medicinska kemister att få fram läkemedel som går in i de multiresistenta bakterierna och undviker deras resistensmekanismer."

Att utveckla läkemedel är en lång och kostsam process. Ifråga om antibiotika är den inte heller lönsam, eftersom resistens riskerar ha utvecklats mot nya preparat redan innan de når marknaden. Därför finns också mycket få nya antibiotiska preparat på väg ut på marknaden.

Situationen kräver ett globalt ekonomiskt ansvarstagande politiskt. Läkemedelsbolagen kan inte väntas bära kostnaderna för att utveckla läkemedel som av nödvändighet skall användas så lite som möjligt. Vill vi ha ny antibiotika, finns få om ens några andra lösningar än att med skattemedel finansiera antibiotikautvecklingen. Vilket också är vad som föreslås i den brittiska rapport som presenterades i veckan.

Rapporten som tagits fram på initiativ av David Cameron som del i ett bredare arbete med att utröna konsekvenserna av resistensutvecklingen är en viktig påminnelse om vilken framtid vi är på väg mot.

Pengar, kommer inte nödvändigtvis hjälpa oss den här gången. Parallellt med förhoppningarna om nya läkemedel, krävs en återhållsam användning av de läkemedel vi har som fortfarande är verkningsfulla och ett förebyggande arbete.

Vårt antibiotikamissbruk är ett av mänsklighetens kanske största misslyckanden.

Vi tog den fantastiska upptäckten penicillin, och gjorde sakta men säkert antibiotikan allt mer obrukbar.

Mer läsning

Annons