Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Mest
läst

Minneslucka.

/

Annons

Kom-ihåg-lapp till politikerna: 1. Det svenska folket har röstat nej till utbyggnad av kärnkraften. 2. Harrisburg. 3. Tjernobyl.

Jag är så pass gammal så jag kommer ihåg att svenska folket faktiskt har röstat om kärnkraften. (Det var samma år som Noice slog igenom, alltså 1980). I alla fall, såväl den då sittande centerstyrda regeringen som oppositionen lovade heligt att följa folkets vilja. Och folket valde avveckling av kärnkraften. Om än ”i den takt som är möjlig”, men ännu viktigare var meningen: ”ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad ska förekomma.”

Det där verkar dagens politiker helt ha glömt bort. Eller så tänkte de att om de bara väntar tillräckligt länge så glömmer folket bort att det ens har varit en omröstning. Antagligen. Eftersom Sveriges riksdag för mindre än ett år sedan, juni 2010, röstade ja till att bygga nya kärnkraftverk (ersätta de gamla med nya). Det är extra fånigt att det skedde just 2010, eftersom omröstningen 1980 fastslog att alla svenska kärnkraftverk skulle vara skrotade just 2010.

Det fanns faktiskt en tid då diskussionen handlade om riskerna med kärnkraften. Men med tiden har kärnkraften tydligen blivit helt ofarlig, i alla fall i debatten. Nu handlar det mer om hur illa det är att kärnkraftverken står stilla, eftersom elen blir så dyr annars. Men riskerna finns faktiskt kvar. Förutom själva processen, där ett haveri kan leda till härdsmälta med radioaktiva utsläpp som följd (läs Tjernobyl), finns riskerna även i framställningen av uranet och i den tusenåriga slutförvaringen. När vi snackar slutförvar handlar det om 500 år tills det mesta av radioaktiviteten i avfallet borta. Sen återstår att sköta säkerheten under tiotusentals år. Det är inte en liten grej att bara lägga åt sidan.

Då, 1980, handlade det om att tekniken gällande de alternativa energikällorna inte var tillräckligt utvecklad för att försörja landet. I dag, 30 år senare, finns tekniken. Däremot saknas viljan. Sedan 2006 har statens anslag till stöd för förnybara energikällor och energieffektivisering minskat med närmare en miljard kronor. (Budgetpropositionen, UO 21) Känns väl inte så smart just i dag.

Politik handlar om att vilja. Och att välja vilken väg man vill gå. Jag tror det är betydligt smartare om vi väljer vägen mot förnybara energikällor. Försiktigt stänger vi sedan dörren till oljan och kärnkraften.

Kom-i-håg-lappen får lördagen 12 mars 2011 ett dystert tillägg: 4. Fukushima.

Mer läsning

Annons