Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny värnplikt skulle stärka

Finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) inledde en presentation i torsdags. Ämnet var försvaret och dess anslag de närmaste åren.

Annons

En mängd siffror passerade revy. De kokade ned till att försvaret får drygt fyra miljarder kr mer de närmaste fyra åren, cirka en miljard kr per år.

Det är sedan effekter som arbetsgivaravgifters höjning och annat som ökar försvarets kostnader räknats bort. Det är dessutom mindre än en miljard kr mer de första åren och mer än det åren strax innan 2020.

Med tanke på att försvarsanslaget är på runt 45 miljarder kr per år är det fråga om bara två procent i ökning. Som andel av bnp (bruttonationalprodukt), som beräknas öka med cirka två procent per år de närmaste åren, kommer anslagen till försvaret att vara oförändrat omkring 1,15 procent.

Kanske kan det ses som en framgång, för försvarsminister Hultqvist, att anslaget till försvaret inte fortsätter minska, likt de senaste 30 åren, utan blir oförändrat de närmaste åren.

De många aktörer i, eller med koppling till, försvaret som pläderat för markant ökade anslag på fyra eller fem miljarder kr i ökad årlig nivå ser det nog inte som en framgång. De anser att finansminister Andersson rönt en framgång, som inte behöver öka försvarets budget med mer än cirka en miljard kr i nivå de närmaste åren.

Hultqvist räknade på presskonferensen upp en del av de åtgärder som kommer att göras de närmaste åren. Det rör bland annat att fler ytstridsfartyg kan användas, bland annat för ubåtsjakt.

Och så ska Gotland få permanent militär närvaro, av storleksordningen ett kompani, cirka 150 soldater och befäl. För 25 år sedan, innan neddragningarna av försvaret, jobbade 600 anställda inom försvaret på Gotland som då hade fyra regementen (luftvärnet, pansar, artilleriet, kustartilleriet). Till det kom lika många värnpliktiga per år.

Dessutom fanns en enhet med koppling till flygvapnet. I militära kretsar kallades Gotland för Sveriges hangarfartyg.

Frågor rörande försvaret blir lätt svåra att förstå för allmänheten. Men de är egentligen lätta. Förenklat kan man tala om två principer. Vi kan kalla dem massa och elit. De hör ihop med värnpliktsrekrytering respektive yrkessoldater.

Redan här anar läsaren att massa och värnplikt var det Sverige hade de senaste cirka 100 åren. Det som exempelvis USA har är elit och yrkessoldater. USA är dock stort, i invånare och underlag för rekrytering, och kan därmed få en massvolym på sin elitarmé baserad på yrkessoldater. USAs försvarsanslag är också stora, totalt och i bnp-nivå.

Nivån på vapenteknologin kan variera både för ett mass-/värnpliktsförsvar och för ett elit-/yrkesförsvar. Sverige hade länge det förra, men särskilt flygvapnet var av elitkaraktär med avancerad teknologi och främst yrkesofficerare på centrala positioner.

Finland har behållit värnpliktsförsvar med en stor volym på vissa vapen. Artilleriet omfattar uppåt 600 pjäser, även om hälften är av sämre, äldre slag. Sverige har gått elitvägen och har bara 24 pjäser av moderna modellen Archer. Av dem finns nu bara fyra att tillgå.

Så är det på många punkter: ytstridsfartyg, ubåtar, helikoptrar, stridsfordon. Sverige har ställt om till ett elitförsvar med få, men moderna, vapen. Användningen av dem kan bara ske på vissa begränsade geografiska områden. De vapnen är effektiva, men få. Detta upplägg är bra för samövning med utländska (västliga) enheter och för utlandsoperationer, oavsett om de är i FNs eller annan regi.

Men för försvar av stora delar av Sverige räcker det inte långt. För det är (var) modellen med massförsvar byggt på värnplikt bäst lämpat.

Ett stort antal soldater, och befäl, är bra för att försvara stora delar av en landmassa och att göra det uthålligt. Anfallaren måste då sätta in stora resurser, särskilt i manskap och göra det under lång tid. Även för en stormakt blir det lätt en tids-, resurs- och manskapskrävande uppgift.

De ökade anslag som är regeringens bud i förhandlingen med de borgerliga partierna, vars försvarsanslag (rekordlåga: 1,15 procent av bnp) gäller för i år i den gällande budgeten, räcker inte långt för att förbättra Sveriges försvarsförmåga.

Grepp som att införa mer inslag av värnplikt, jämte systemet med yrkessoldater, kan öka särskilt arméns numerär. Även om det är tråkigare än nya ubåtar och Super-Jas och andra häftiga vapen vore det något som skulle höja Sveriges försvarsförmåga mer än marginellt.

Mer läsning

Annons