Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nyliberalismen undergräver demokratin

/

Under de senaste trettio åren har nyliberalismen kraftigt inverkat i vår typ av länder. Dess idéer har varit ägnade att undergräva förtroendet för demokratin. På tre sätt visar sig detta.

Annons

För det första inverkar nyliberalismen på tolkningen av arbetslöshet. Kring 1980 började låg inflation anses viktigare än full sysselsättning. Alla människors arbetsvilja blev som följd av detta inte tillvaratagen. Politiskt gav detta arbetsgivarna ett växande övertag. Följden blev folkliga stämningar, som gynnar högerextrema partier.

För det andra inverkar nyliberalismen på sättet att betrakta den offentliga sektorn. Denna tolkas mindre och mindre som ämnad att tvinna samman medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Mer och mer framställs den som en skattefinansierad marknad befolkad av fiktiva beställare, utförare och kunder.
Tjänstemän och förtroendevalda tror sig behöva leka affär. Tolkningen är att skattemedlen ska användas där de gör bäst ekonomisk avkastning – inte där behoven demokratiskt genomdiskuterat är mest angelägna.
Vad som därigenom pressas tillbaka är inte bara folkstyret utan även yrkeskunnandet hos dem som arbetar i vård, skola och omsorg. Det sker genom att folkmening och praktisk erfarenhet ersätts av expertrapporter om den relativa effektiviteten inom olika verksamheter. Också detta undergräver tilltron till folkstyret.

För det tredje inverkar nyliberalismen på vad som går att besluta med enkel majoritet. Spetsen riktas mot vad som brukar kallas minimalism. Enligt denna lära är det bara reglerna för den politiska friheten och sättet att utse styrelse, som bör vara extra svåra att ändra.
Tilltron till folkstyret växer, menar minimalisten, i den mån valutslag och opinionsbildning tillåts betyda något för vilken politik som kommer att föras.
Den politiska åsiktsriktning, som fick luft under vingarna för trettio år sedan, ser inte saken på det sättet. Författningens uppgift anses av nyliberalismen vara att säkerställa, att valutgångar betyder så litet som möjligt för vad som händer i praktiken.
Inte bara demokratiskt oåtkomliga riksbanker, författningsdomstolar och budgetsystem utan även det faktum att unionen binder medlemländerna har den innebörden. Marknadsprincipen privilegieras konstitutionellt.
Arbetslöshet och demokratisk maktlöshet göder fascismen. Det var den bittra lärdomen av mellankrigstiden. Tekniskt är nyliberalismen mer sofistikerad än gammalliberalismen. Men vad den politiskt åstadkommer är detsamma.

Mer läsning

Annons