Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Omval med lågt valdeltagande

/
  • attraktionskraft. Hur valutgången i omvalet ska tolkas debatteras. En del menar att den nya S-ledaren Håkan Juholts attraktionskraft testas.

Annons

Om fyra dagar är det omval i västra Götaland, till regionparlamentet. Där handhar de främst frågor rörande sjukvård och kommunikationer (buss- och regiontågtrafik).

En diskussion om omvalet pågår om rikspolitikerna är tillräckligt engagerade i det. En del anser att rikspolitikerna inte bör delta i valet, eftersom det rör regionala frågor.

Andra anser att rikspolitikerna bör delta, eftersom regionala frågor och rikspolitiken har beröring.

Om rikspolitikerna deltar anses det höja valdeltagandet. Ett högt sådant anses av de flesta vara bra.

Hur valutgången i omvalet ska tolkas debatteras. En del menar att den nya S-ledaren Håkan Juholts attraktionskraft testas. Annars brukar lokalval i andra länder (och Sverige före 1970 då vi hade skilda valdagar för riksdags- och kommunalval) ses som en förtroendemätare för regeringen.

Även om ett lokalt eller regionalt val som i Västra Götaland, och en valkrets i Örebro kommun, bör vara ett val som handlar om en församling och det den beslutar över är det sällan det. En del av väljarna väger in faktorer som rör rikspolitiken. Kanske gör de rätt som gör det.

Politikerna som ställer upp i det lokala valet tillhör ju partier som även finns i rikspolitiken. Och både politikerna och deras partier handlar utifrån de grundvärderingar de har. De vägleder dem i såväl lokala som regionala och rikspolitiska frågor.

De borgerliga partiernas kärnväljare röstar i hög utsträckning oavsett vilket val det är. Särskilt väljare som är välutbildade röstar i hög grad.

Folkpartiet och Moderaterna har ett högre stöd bland dem än i väljarkåren som helhet. För de borgerliga partierna behöver därför valkampanjen inte vara omfattande.

För Socialdemokraterna är frågan om valkampanjen i omvalet ett dilemma. Man satsar redan mycket pengar. Om S satsar ännu mer och har fler rikspolitiker på plats kan det bidra till att höja valdeltagandet. Men det kräver att ledande borgerliga politiker engagerar sig mer i valet. Det är inte säkert att de gör det.

Därmed kan valdeltagandet bli lågt och S få ett dåligt resultat. Det kan i medierna vinklas som Juholts första valmisslyckande.

Håller S, likt borgarna, sin kampanjinsats på en måttfull nivå och valdeltagandet blir lågt, liksom i så fall troligen S-stödet, kan S lättare bortförklara det. Då kan man hänvisa till att valet rörde regionala frågor (sjukvård med mera) inte rikspolitiken (Juholt).

Och man kan framhålla att S alltid får lågt stöd i val som inte hålls samtidigt som riksdagsval och där valdeltagandet blir lågt.

 

Mer läsning

Annons