Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pensionslotteriet

Annons

Det svenska pensionssystemet är lite som ett lotteri idag. I alla fall ifråga om den del kallad premiepension där vi som ansvarstagande medborgare förväntas göra ett fritt val.

Att vi skall behöva säkra delar av vår pension genom fondplaceringar är och förblir en mycket, mycket dålig idé. Av det enkla skälet att det innebär att människor förväntas göra val rörande sin pension som kan bli mindre gynnsamma, även i de fall det handlar om välinformerade val.

Finansmarknadsminister Peter Norman håller inte med. Som vanligt är tilltron till marknaden hög inom alliansen. Norman konstaterar istället i Ekot att:

"Jag hoppas verkligen att branschen tar sig själva i kragen."

Njaha. Fast nu är ju i och för sig vårt pensionssystem först och främst en fråga för lagstiftarna. Inte för fondbolag och banker.

När Sjunde AP-fonden beställer en Sifo-mätning visar det sig snabbt varför något som närmast kan beskrivas som ett pensionslotteri snarare än del i ett pensionssystem är en rätt så dålig idé.

Tre av fyra svenskar har nämligen ingen som helst aning om vad de egentligen kommer få för pension.

Vilket dock å andra sidan är det enda rimliga svaret att ge, givet utformning av vårt pensionssystem. För 70-talister och de födda senare beräknas premiepensionen utgöra en femtedel av hela pensionen. Och råden från pensionsmyndigheten visar också hur stora skillnader även små skillnader kan göra:

"Varje tiondels procent i högre avgift ger ungefär tre procents lägre pension."

Hur många svenskar vet det?

Och än viktigare; varför ska vi behöva veta det när det handlar om något så viktigt som vår pension?

Jenny Wennberg

Mer läsning

Annons