Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Piratpartiet får det svårt

/
  • ställer upp. I går meddelade Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge att partiet ställer upp i kommunal- och landstingsvalen nästa år.

Piratpartiet (PP) ska nästa år ställa upp i kommunal- och landstingsvalen, förutom i riksdagsvalet. Det meddelade partiledaren Rick Falkvinge i går, på gammelmediet Dagens Nyheters debattsida.

Annons

Falkvinge framhåller att de frågor som PP arbetar för också finns på kommunal och landstingskommunal nivå. PP-ledaren använder begrepp som informationspolitik, transparens och medborgarrätt i artikeln.

Att gynna framväxten av informationssamhället, samt att bekämpa övervakningspopulistiska och uppgiftsinsamlingsglada myndigheter, är målsättningar för PP. Det arbetet finner partiet behöver bedrivas även på lokal nivå, utöver på riksplanet och i Europaparlamentet.

Att PP ställer upp i lokala val är logiskt. Flera andra partier har gjort det förut. Både Kristdemokraterna och Miljöpartiet tog plats i kommuner och landsting innan de kom in i riksdagen och EU:s parlament.

Det finns också andra exempel på partier som satsat på val till flera församlingar. Ett är Junilistan, som likt PP hade framgång i ett val till Europaparlamentet (2004), men misslyckades i valet till riksdagen (2006) där partiet fick mindre än en procent.

När Ny demokrati startade, inför valet 1991, ställde det upp även i kommunalvalen. Partiet kom in i riksdagen och i flera kommuner.

PP säger att de ska ställa upp med sina allra skarpaste representanter. Men det kan vara svårt att i förväg veta vilka de är, och en skarp person kan bli oskarp. Inte bara Ny demokrati utan även andra partier har ibland haft problem med en del av dem som företrätt dem i olika församlingar.

PP avser att ställa upp i vissa kommuner och landsting, där partiet presterade bra i EU-valet. Ofta var det i universitets- och högskoleorter, eftersom studenter var en stark PP-väljargrupp i EU-valet. De kommunerna är dock i regel stora och många väljare krävs för att få mandat.

Att komma in i kommuner och landsting är i alla fall lättare än att ta plats i riksdagen. I kommunerna behövs bara ett väljarstöd på 2 procent för mandat och i landstinget räcker 3 procent.

PP fick framgång i valet till Europaparlamentet, med drygt 7 procent av de avgivna rösterna. Men 55 procent av väljarna röstade inte i det valet. Väljarna tar nämligen lättare på val till Europaparlamentet än på val till riksdagen och kommunerna.

Liksom Junilistan 2006 kan PP bli varse att det är svårare att nå framgång i andra val än de till EU:s parlament. I valen 2010 har PP inte heller samma fräschhet som partiet hade i EU-valet.

 

Mer läsning

Annons