Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätten att strejka gäller alla – även piloter

Annons

Det verkar som att det finns en gräns för när allmänheten anser att arbetstagare har rätt att strejka. En gräns för när anställda inte längre har rätt att strida för att förbättra sina villkor. Gränsen verkar gå någonstans vid lönenivåer över 40 000 kronor i månaden.

Det här är såklart en gräns jag helt och hållet har kommit fram till själv. Men jag kan konstatera att den nu pågående pilotstrejken upprör, inte bara högerdebattörer och näringslivets skribenter, utan även helt vanligt folk. Piloter har det väl bra? De behöver väl inte vara oroliga för att lönen inte ska räcka hela månaden? Är inte detta att betrakta som en lyxstrejk? Och måste de strejka just nu?

Tiotusentals SAS-resenärer drabbas av den pågående pilotstrejken. Fotbolls-EM och chartersäsong gör att trycket på flyget är extra hårt.

Att piloterna strejkar just när tusentals svenskar har planerat att ta flyget till sitt semestermål eller till fotbolls-EM är, trots att det inte var planerat, på ett sätt strategiskt då strejken blir märkbart tydlig. Att strejka utan att det märks är meningslöst. Med detta sagt; dock inte särskilt publikfriande. Sympatierna ligger i mångt och mycket hos arbetsgivarna i denna konflikt.

Vad som sker är att pilotfacket nu försöker få fram ett avtal där piloterna kompenseras för de stora löne- och villkorssänkningar de gick med på när SAS var nära konkurs 2012. Det handlade då om sänkta löner, kraftigt sänkta pensioner och ökade arbetstider. Efter dessa sänkningar har piloternas löner inte hängt med löneutvecklingen på den övriga arbetsmarknaden.

Bakgrunden till de stora besparingsåtgärderna 2012 var lågprisbolagens frammarsch i flygbranschen. Bolag som Ryanair dumpade löner och arbetsvillkor för sina anställda och kunde på så sätt sälja riktigt billiga biljetter – och konkurrerade därmed ut bolag med schyssta villkor, som SAS, på många ställen. De anställda på SAS var solidariska med arbetsgivaren och gick med på sänkta löner och villkor.

Nu är det alltså dags för att komma överens om ännu ett nytt avtal, och nu vill piloterna få tillbaka lite av det de tidigare gett till företaget. Men bolagsledningen ställer sig kallsinniga, de erbjuder industrins "märke", vilket denna avtalsrörelse hamnade på 2,2 procents löneökningar, inget mer.

Efter sju veckors förhandling står parterna fortfarande långt från varandra. Och sedan i fredags är alltså piloterna i SAS uttagna i strejk. Är då detta att beteckna som en lyxstrejk? Ingångslönen för en SAS-pilot är enligt pilotfacket 28 845 kronor och innebär långa skift, obekväma arbetstider, helgarbete och kort sommarsemester. Dessutom handlar konflikten till stor del om att reglera inhyrningen av arbetskraft. Vilket är en viktig strid att ta, för hela pilotkollektivet, för hela arbetstagarkollektivet.

Rätten att vidta stridsåtgärder vid en arbetsmarknadskonflikt är grundlagsskyddad. Det gäller alla, även högavlönade. Att de anställda går samman för att kräva förbättringar är fundamentet på vilket den svenska modellen vilar.

Det finns inget som heter lyxstrejk. Det finns bara strejk. Utan strejkvapnet står arbetstagarkollektivet maktlöst. Därför är det självklart att vi bör stödja SAS piloter i deras kamp för bättre villkor.

Mer läsning

Annons