Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Respektera människolivet

/
  • Ännu en dödsskjutning inträffade i Malmö på tisdagen. Det är den femte på lite drygt en månad.

Annons

På tisdagen hände det igen. Det var den femte dödsskjutningen i Malmö inom loppet av en dryg månad. Det senaste offret var en 50-årig man som sköts till döds på trottoaren i stadsdelen Lindängen. Det näst senaste dödsoffret sköts på nyårsnatten; en 15-årig pojke, ett barn. Enligt polisen trängdes pojken in i hörnet i en portuppgång, utan chans att undkomma. Pojken träffades av flera skott, ett i huvudet och minst ett i bröstet. Det var en ren avrättning.

Händelserna i Malmö visar på en total avsaknad av respekt för människoliv. Hur ett liv nedgraderas till ett simpelt spel, en jakt.

När polismyndigheterna söker förklaringarna till dödsskjutningarna pekar de på att illegala vapen är ett stort problem I Malmö. Det är också något polisen måste få tillräckliga resurser för att bekämpa. Vi måste inse att vapen dödar. Men, det finns fler orsaker till vad som nu händer i Malmö.

Tobias Barkman, kriminalreporter på Sydsvenskan och medförfattare till boken "Maffiakrig om Malmös undre värld", intervjuas av TT angående dödsskjutningarna. Han sätter fingret på något väsentligt. "I Malmö finns en generation unga män som inte vet något annat. Våld har blivit en naturlig del i deras uppväxtmiljö. Lägg till nedgångna bostäder, skolor som inte funkar och fattigdom så får du många som har en dålig bild av framtiden."

Malmö är en stad med, Sverigemått räknat, enorma klassklyftor. Det skiljer åtta år i medellivslängd mellan människor i olika stadsdelar (lägst i Södra Innerstaden och högst i Limhamn-Bunkeflo), det är åtta år mellan människor i en och samma stad.

Med sådana enorma skillnader ökar maktlöshet och brottslighet. Det skapar människor som inte ser någon annan utväg än brott. När människor ser hur vissa har i överflöd, samtidigt som de själva knappt har till hyran, är vägen inte lika svårforcerad för att begå brott, som när klyftorna i ett samhälle är mindre.

Debattörerna ropar på hårdare tag, på längre straff och på restriktivare lagar. Kanske hjälper det för stunden, men forskningen är överens på den här punkten: det hjälper inte på längre sikt med hårdare tag. Det krävs något helt annat. Det krävs att vi ständigt diskuterar respekten för människoliv, fler arbeten, tidigare och tydligare insatser vid sociala problem – och inte minst: en självklar rätt till en rättfärdig levnadsstandard vid arbetslöshet eller sjukdom.

Det krävs helt enkelt ökad jämlikhet.

Mer läsning

Annons