Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se politiken bortom Nato

Annons

Den som lyssnade på den utrikespolitiska debatten i riksdagen på onsdagen kan ha fått uppfattningen att utrikespolitik är att likställa med Nato. Att Nato allena är den viktigaste frågan.

Den som däremot kollade nyhetsflödet under onsdagen inser att så inte alls är fallet. Inte på långa vägar.

En nyhet som kablades ut på onsdagen och som inte alls fått den uppmärksamhet den förtjänar är torkan i Malawi. Av landets 17 miljoner invånare saknar i dag tre miljoner mat för dagen. Människor dör bokstavligen av svält. En svensk insats, We effect (tidigare kooperation utan gränser) försöker motverka svälten genom att dela ut utsäde som kassava, sötpotatis och bönor, som är mer motståndskraftiga mot torkan än majs.

Det är också utrikespolitik.

En annan nyhet som presenterades på onsdagen och som borde ha fått större plats är beräkningen av dödsoffer i Syrienkonflikten. Sedan kriget startade 2011 beräknas 370 000 människor dött på grund av konflikten. Därutöver uppgår antalet saknade personer till omkring 34 000.

Den svenska regeringen har antagit en svensk strategi för Syrienkrisen. Den togs i december i fjol och innebär bland att förbättra tillgången till skola, vård och samhällstjänster inne i Syrien och i grannländerna, förbättra jobbmöjligheterna i området, motverka könsrelaterat våld och öka kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter. Totalt omfattar den svenska strategin för Syrienkrisen 1,7 miljarder kronor under fem års tid.

Det är också utrikespolitik.

I sin utrikesdeklaration lyfte utrikesminister Margot Wallström såklart frågan om Nato, men även frågorna om att klimatförändringarna utgör ett globalt säkerhetshot som driver på krig, konflikter och fattigdom och att det krävs humanitärt arbete för att förbättra säkerhetsläget i världen. De svenska insatserna i Malawi och i Syrien är två exempel på detta. Det går inte att bomba bort klimatförändringarna eller orättvisor. Det krävs politik.

Men det var bara den där första punkten, Nato, som skapade rubriker i svensk media. Den enade borgerligheten vill se ett svenskt Natomedlemskap. Den svenska regeringen vill det inte. Åtminstone inte just nu.

"Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa", förklarade utrikesminister Wallström. Men regeringen skulle kunna vara än tydligare. Det allt tätare samarbetet med Nato gör att vi står utanför, men ändå inte riktigt. Och det här är inte riktigt seriöst. Ska vi vara alliansfria måste vi stå för det. Annars blir det bara fånigt.

Trots detta, Sverige har med Margot Wallström som utrikesminister höjt sin röst i världen. Tagit starkare ställning för människovärdet. För kvinnor och barn.

Det är också utrikespolitik. Vi kan inte begränsa oss till att se militära allianser som det allenarådande i utrikespolitiken. Ett sådant tunnelseende gör oss inte bara fattigare utan riskerar att skapa en än farligare värld.

Mer läsning

Annons