Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se upp för den populistiska batonghögern

Ibland gör politiker sig dummare än vad de är. Trots att forskning och all sköns studier visar på att hårdare straff inte minskar brottsligheten, så lägger politiker fram förslag som går helt tvärtemot.

Annons

Oftast är det högerpartierna som dundrar i med förslag om hårdare straff, men även socialdemokraterna har legat bakom en skärpning av straffskalan.

Nu senast är det Moderaterna som försöker locka väljare med ett förslag om väsentligt skärpta straff för allvarliga våldsbrott. "Många brott straffas i dag inte i nivå med deras allvar", skriver partiet som även vill skärpa lagstiftningen så att fler fall kan leda till utvisning.

Man kan gissa att partiledningen satt i halsen av den debattartikel av den före detta moderate statssekreteraren Krister Thelin som publicerades i Aftonbladet bara ett par dagar innan deras egen debattartikel (undertecknad Tomas Tobé) gick i tryck i samma tidning. Thelin, som var statssekreterare i justitiedepartementet under den förra borgerliga fyrpartiregeringen 1991–1994 och tydligt propagerade för strängare straff, medger nämligen att han har haft fel. Fängelse minskar inte brotten.

Det här är alltså ingen nyhet, utan något som forskningen visat länge. Så det är anmärkningsvärt att politikerna fortsätter blunda, hålla för öronen och kraftigt agitera för hårdare straff. Anmärkningsvärt, men inte särskilt konstigt. För just kriminalpolitiken är ett område där det är mycket gynnsamt att "visa handlingskraft". Politikerna visar att de inte mjäkar med brottslingarna, tar itu med brottsligheten, står upp för brottsoffren, och på det sättet hoppas de vinna väljarnas gunst.

Hårda straff har såklart ett signalvärde, att samhället visar att det tar särskilt allvarligt på vissa brott, det ska inte förringas. De som begår brott ska också dömas för det. Men hårdare straff minskar alltså inte själva brottsligheten.

Samtidigt minskar brotten. Det gäller såväl i hela västvärlden som här i Sverige. Det visar brottsstatistiken tydligt. I internationella termer kallas det för "The Crime Drop". I Sverige har det dödliga våldet minskat med 30 procent sedan 1990-talet, men även det lindriga våldet har minskat. Det här kan kanske vara svårt att tro, eftersom vi översköljs med uppgifter om hemska brott så fort vi öppnar en tidning, scrollar våra sociala flöden eller tittar på tv. Det finns en folklig missuppfattning om att brottsligheten ökar, det visar återkommande attitydundersökningar.

Just detta paradoxala diskuterade de båda forskarna Ester Pollack och Felipe Estrada i Sveriges radios Vetandets värld under torsdagen.

Enligt Ester Pollack, docent i journalistik vid Stockholms universitet, blir det allt vanligare med våld och brott i medierapporteringen. Hon oroas över hur brottsrapporteringen ofta har ersatt den granskande journalistiken. En oro för våra mediebolag att ta till sig.

Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menade å sin sida att barn och ungdomar måste undervisas i källkritik. Ni vet, det där självklara om att ta reda på vem som är avsändaren, om det som rapporteras verkligen kan stämma och vad syftet med rapporteringen egentligen kan vara.

Han talade dessutom om "desinformationskanaler som används i politiska syften". Och det har han såklart rätt i. Den rörelse som söker destabilisera samhället, som önskar en sönderslagen tillit tjänar på att människor blir oroliga, rädda. Då går det nämligen att förändra lagar och samhällsuppdrag ganska lätt.

Självklart måste vi ta människors rädsla på allvar. Men vi måste samtidigt ta till oss de fakta som visar att brottsligheten minskar. För detta har vi alla ett ansvar.

Seriösa politiker bör inte följa John med fascister, rasister och högerpopulister. Vi vill såklart alla att brottsligheten ska minska än mer. Så hur gör vi då det? Jo, genom att politikerna tar till sig den forskning som finns, om med den de teser som tillsammans kan förklara de senaste decenniernas brottsminskning. En tes är att ungdomar i allt högre grad sitter hemma och spelar dataspel och inte hänger ute så mycket. En annan tes är minskad alkoholkonsumtion. En tredje tes är satsning på jämlikhet i samband med utbildning och hälsa, vi kan kalla det social ingenjörskonst.

Det finns såklart fler förklaringar. Men att hårdare straff skulle leda till minskad brottslighet är helt enkelt inte sant.

Mer läsning

Annons