Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Segrarna förlorade men vann

Annons

Nu eller aldrig! Orden skalla mellan sjukhusväggarna i Gävle, Hudiksvall och, lite mer diskret, i Bollnäs.

Den förenade högern, i samarbete med en gammal kommunist, skulle ta över. Bara en fråga sökte sitt svar: Hur stor skulle segern bli?

Den unge moderaten, ständigt beredd att slita åt sig makten, gick ut på nätet och förklarade att alla som tvivlade nu skulle få se. Vänta bara! tjoade han. Varför inte, alla älskar ju en vinnare.

Och det såg ju så bra ut, ett landsting som gick på knäna, chefer som bröt upp eller fick sparken, korruption i ambulansverksamheten, eviga protester från patienter, personal, läkare, anhöriga, darrig ekonomi, diffusa idéer om strukturer, utbrett missnöje i Hälsingland, ett svekfullt Centerparti, svag majoritet, besparingar, sparpaket och sängar i korridorerna.

Det kunde inte vara bättre, för den opposition som väntat på rätt tillfälle, i hundra år eller så.

Men den förenade högern segrade inte, trots att den gamla majoriteten förlorade och gjorde ganska dåliga val. Centern i länet verkar ju gå mot utplåning.

Nu gäller det för Patrik Stenvard att hantera sin besvikelse. Och äta upp de stora orden. Lite ödmjukhet skulle inte heller skada.

Samma sak i lokalpolitiken. De rödgröna sitter kvar, i alla kommuner, i olika konstellationer. Surt för den allians som trodde sig ha en bra chans, kanske den bästa sedan 1919. Men den förenade högern förlorade, ännu en gång. Lite hopplöst kan man tycka, men det är ju val om fyra år igen.

Då är det många som tänker ta revansch. Inte minst hos de segrande, men förlorande, majoriteterna.

Mer läsning

Annons