Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolkschmolk

Annons

Tjejerna och killarna i klassen som skolkade från gympan och lite andra lektioner hade nog egentligen inte så mycket bättre saker för sig än att vara i skolan. Och alla, inklusive lärarna, förstod ju att det faktiskt var så, att fjortisar inte har bättre saker för sig, bara sämre saker för sig, när de inte är i klassrummet. Men alla kom inte på alla lektioner, inte i min klass och inte i andras klasser heller. En frånvaro som handlade om allt från skoltrötthet, fjortiströttma, identitetssökande, stökiga hem, alkoholiserade föräldrar, diagnoser och dåliga lärare, till mobbing på rasterna. En frånvaro som ibland togs på allvar och ibland bara avfärdades.

Det är mycket svårt att växa upp, alla gör det, men vi hanterar det också väldigt olika och har olika förutsättningar för att klara av timmarna i klassrummet och att över huvud taget ta oss dit.

Och sedan var det ju det här med godtycket i det hela. För om det nu är så att godtycket faktiskt delvis styr svensk betygssättning, vilket det tyvärr visat sig göra, hur kommer det i så fall inte se ut ifråga om inrapporteringen av frånvaro?

Den skola Jan Björklund vill ska skriva in skolk i betygen är nämligen inte så perfekt att det finns anledning att ge skolor rätt att plita ner frånvaron i betygen och stämpla elever som frånvarande.

Istället för skolket borde Jan Björklund fokusera på följande; ge kidsen en bra utbildning. Ge dem goda skäl att faktiskt gå till skolan. Se till att skolan fyller en kompensatorisk roll för de som inte har stöd, studievana och stabilitet med sig hemifrån. Se till att inte ett enda barn behöver få ont i magen av tanken på att gå till skolan.

Och om de ändå inte kommer; ta reda på varför och åtgärda problemen.

Det, är vad Jan Björklund borde fokusera på.

Mer läsning

Annons