Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Småstatens militära vägval

Sverige är en småstat som gjort olika militära vägval de senaste 500 åren. Några årtonden fram till 1980-talet fanns resurser att vara neutral. Nu är läget kärvare.

Annons

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och ÖB Micael Bydén.

Sverige är en småstat, om än rik, välordnad, humanistisk, miljövänlig och annat bra. Ett tag kallades Sverige "den moraliska stormakten", ofta i smått nedsättande ton från högerhåll. Det gällde särskilt på Olof Palmes tid.

De som talade om den moraliska stormakten hade en cynisk och krass syn på utrikes- och säkerhetspolitik. Och det kan man ha. En del kallar det för realism, andra för uppgivenhet gällande hur ett litet land kan agera självständigt.

Faktum är att Sveriges hållning varierat genom åren. Ska man måla med breda penseldrag var vårt land runt 1500 en lydstat till Danmark. Men Gustav Vasa, med stöd från handelsgruppen Hansan, bröt loss Sverige. Hans tre barn och någon till var kungar efter honom.

Sedan kom Gustav II Adolf. Han växlade upp Sveriges ambitioner. Som vinnare i 30-åriga kriget, med finansiering av Frankrike och legoknektar och krigsbyten, satte han målen högt. Sverige skulle skaffa kolonier i Amerika och Afrika, som stormakter som England, Holland och Frankrike. Problemet var att Sverige varken hade folkmängd eller ekonomi att backa upp ambitionerna. Småstaten Sverige kunde inte vara en stormakt.

Som regionalt stark makt i norra Europa utkämpade Sverige flera krig mot Danmark och Ryssland. Efter en förlust mot den senare 1809 blev Sverige på allvar en småstat. Som sådan fick man inrikta sig på att agera försiktigt i utrikes- och säkerhetspolitiken. Man lät sig inte dras in i krig på Danmarks sida mot Tyskland på 1800-talets andra hälft. Och 1914 ställde Sverige sig neutralt, likt andra små stater, i det stora krig som bröt ut.

Efter kriget hoppades många på att det aldrig mer skulle bli krig. Sverige rustade ned sitt försvar. Först 1936 började en viss upprustning ske och landet var illa förberett då krig utbröt igen 1939.

Sverige rustade upp och hade efter 1945 ett ganska stort försvar. När övriga Europa låg i ruiner gick svensk industri för högvarv och ekonomin blomstrade. Sverige byggde upp ett starkt försvar. Flygvapnet med de nya Viggenplanen var på 70-talet det största och bästa efter USAs och Sovjetunionens. Men ungefär då började försvaret urholkas.

Sveriges ekonomi kunde inte längre bära upp en stor försvarsmakt som värnade neutralitet och alliansfrihet. Berlinmurens fall kom som en räddare 1989 och gjorde att försvaret kunde minskas avsevärt. Avspänningens 90-tal och tidiga 00-tal gjorde det möjligt. Sverige var nu verkligen en småstat, nästan helt utan de militära muskler som fanns på 70- och 80-talen som gjorde att alliansfrihet och neutralitet var trovärdigt.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelade på torsdagen att Sverige ska öka de militärer som utbildar soldater i kampen mot IS/Daesh från 35 till 70. Dessutom ska ett möte hållas i Sverige 20 september rörande kampen mot IS/Daesh.

Hultqvist vill dock ha riksdagsbeslut för att öka nämnda militärer till 70. Han avser också ha samtal med andra partier om detta.

Det agerande Hultqvist och Sverige uppvisar med dessa besked är en småstats ambition att hålla sig väl med större stater, främst USA. Nu när Sveriges militär är mindre än på länge och Sverige inte är med i en försvarsallians, Nato, blir ageranden som detta viktiga.

USA, men även andra större länder, vill ha hjälp i striden mot IS/Daesh. Sverige visar då med att hålla ett möte i landet och med upptrappningen av militära rådgivare sin goda vilja att göra som främst USA vill.

Men agerandet är inte riskfritt. Med ökat försvars- och säkerhetspolitiskt agerande utomlands, som inte är sanktionerat av FN, inleder Sverige militära ageranden som Sverige inte gjort förr efter 1945. Det utsätter Sverige för risk för våld, och döda och skadade svenskar, till följd av motåtgärder från de som Sverige bekämpar.

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik blir mer riskfylld och allt mindre alliansfri då landet ger sig in i allianser mot internationella militära aktörer.

Dessutom har Donald Trump i New York Times uttalat att USA i Nato inte givet kommer hjälpa länder som de baltiska om de anfalls. Står Trump för den linjen och blir vald till president skakas Nato i sina grundvalar och det ger ett oklarare säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde.

Småstaten Sverige är alltså i ett utsatt läge säkerhetspolitiskt. Landets försvar är svagt samtidigt som Sverige ger sig ut på riskfyllda ageranden, som kamp mot IS/Daesh, som inte hör ihop med att vara alliansfritt.

Dessutom kan USA om Trump blir president bli mindre att räkna med, säkerhetspolitiskt och militärt, oavsett om det gäller direkta förbindelser av de slag Sverige i praktiken har haft eller inom ramen för Nato.

Mer läsning

Annons