Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Storm och skatter

/

Annons

En storm som döpts till Dagmar har dragit fram över en stor del av landet de senaste dygnen. Den har orsakat en rad problem, som strömavbrott, fällda träd över vägar, stopp i tågtrafiken och annat.

Åter har därmed svagheter i det moderna samhället blottats.

Blir det strömlöst, och väglöst till följd av fallna träd eller mycket snö, så känner man sig lätt utsatt.

Men sådana situationer inträffar då och då, rent av vart och vartannat år. Ändå har vi i Sverige en slags grundinställning att allt ska flyta på som vanligt, som på räls. Detta trots att inte ens tågen går som på räls numera.

Nuförtiden har dessutom myndigheter och andra ansvariga ofta dragit ned på budgetreserver och marginaler till ett minimum. Sådant gör det svårare att tackla problem när de uppstår, som strömavbrott och igenkorkade vägar, av snö eller träd.

Förr fanns ofta en överkapacitet att ta till, exempelvis inom försvaret, hemvärnet, televerket och andra myndigheter med bandvagnar, traktorer, manskap (värnpliktiga i beredskap) med mera. Det mesta av det är borta nu eller försvinnande litet, i kostnadsbesparande syfte.

Den förr så ofta svartmålade stora, starka staten och dess instanser finns därmed inte nu på samma sätt att söka en trygg famn och hjälpande hand hos.

Symptomatiskt är att larmnumret 112 går till ett vinstdrivande företag. Även om direkta samband inte går att påvisa kan man säga att priset för jobbskatteavdrag, borttagna förmögenhets- och fastighetsskatter samt sänkt bolagsskatt visar sig nu.

Ju mindre skatt ett samhälle tar ut, via gemensamma beslut i beslutande församlingar, desto mindre har detta samhälle råd med. När staten blir mindre, vilket politikens högerkrafter alltid velat, blir dess räckvidd också kortare. Att parera en storms härjningar, och städa upp efter den, tar då längre tid, om det alls blir av.

I Sverige är vi inte så bra på att organisera ideella insatser annat än i väldigt liten skala. Och individen själv kan inte avhjälpa trasiga järnvägsspår, strömavbrott och blockerade vägar.

En storm kan däremot väcka funderingar om hur omfattande det gemensamma bör vara i form av kapacitet för att lösa problem. Samt vad det kan tänkas få kosta i form av (högt) skatteuttag.

Robert Sundberg

 

Mer läsning

Annons