Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige har sällan nyval

I USA och Norge är det val vartannat år. I länder som de, där det är skilda valdagar till parlamentet och kommunerna, är det dock ofta lägre valdeltagande i den senare typen av val.

Annons

I Sverige var det val vartannat år fram till 1970. Det var kommunal- och landstingsval 1958, 1962, 1966 och riksdagsval 1960, 1964, 1968.

Från 1970 blev det gemensam valdag för de olika typerna av val, med treåriga mandatperioder. Det var resultatet av en kompromiss mellan partierna. De borgerliga ville ha en fortsatt skild valdag för de kommunala valen, medan S ville ha gemensam valdag. S vann.

Men de borgerliga vann att representationen i riksdagen blev oerhört proportionell för partier som klarar småpartispärren. I riksdagen före 1970 gynnades stora partier. Från 30-talet främst S.

Från 1994 blev mandatperioderna fyra år. Det blev dubbelt så långt mellan valen som före 1970. Visserligen har EU-parlamentsval tillkommit, men de har inte samma stora betydelse som kommunal- och riksdagsval.

I Sverige följer inte en ny mandatperiod på ett nyval, eller extra val som det ska heta. I många länder följer en ny mandatperiod på nyval. Så är det i Danmark, med liknande valsystem som Sverige. Men de länderna har inte lokal- och regionalval då det är parlamentsval.

Den senaste tiden har det talats om att det kan bli ett nyval, eftersom Reinfeldtregeringen är i minoritet i riksdagen. Ett extra val kan utlysas av regeringen i samband med att den avgår, eller bli resultatet av att talmannen misslyckas med att få någon att bilda ny regering utifrån rådande sammansättning av riksdagen.

I Sverige har det varit nära att bli nyval vid fyra tillfällen sedan 1970. Men beroende på kort mandatperiod, bara tre år, och att ofta knappt hälften av den återstått har extra val inte blivit av.

När de borgerliga trepartiregeringarna havererade i oktober 1978 och maj 1981 var nyval ett alternativ. Ett sådant var dock svårt att få till stånd snabbt. Därför släpptes borgerliga minoritetsregeringar fram, 1978 en folkpartiregering och 1981 en regering med C och FP.

I februari 1990 avgick S-regeringen. Men den återkom eftersom de borgerliga partierna inte ville ta över eller ha extra val.

På våren 1993 var det också nära att bli extra val, efter den turbulens som Ny Demokrati åstadkom i riksdagen samt ekonomisk kris.

Senast Sverige hade nyval var 1958, i juni. Kommunalval hölls i september. Orsaken till nyvalet var att koalitionen mellan S och C sedan 1951 hade upphört året innan, till följd av pensionsfrågan.

Robert Sundberg

Mer läsning

Annons