Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”The Wire” känns igen

Nu går tv-serien The wire i Sveriges television, SVT. Serien gjordes i fem omgångar. Första, gjord 2002, har gått senaste månaden. Nu i helgen har andra omgången börjat.

Annons

Serien presenteras som en amerikansk kriminalserie, men den är väldigt bra gjord i skildringar av sociala, ekonomiska och klassmässiga frågor. Även gestaltningen av personer och deras privata och yrkesmässiga karaktärer är bra.

I detta sammanhang kan man se brottslingarna som yrkesutövare. Ofta har de samma så kallade yrke som sina föräldrar.

De strukturer som leder till kriminalitet lyfts fram, vilket är ovanligt. I amerikanska tv-serier ges ju oftast individuella förklaringar till brott, som att en del människor är onda.

Naturligtvis är det en dramatiserad berättelse man möter i The wire, men den har högre ambitioner att visa på sammanhang och problem jämfört med det mesta av amerikansk tv-produktion i svensk tv.

Serien utspelas i Baltimore, en storstad i delstaten Maryland på USAs östkust. Den första omgången handlar om brottslighet rörande narkotikahandel och det våld som det omfattar.

Seriens tempo är långsamt, vilket gör att den skiljer ut sig mot många andra tv-serier, vars tempo är högre. Men man kommer snabbt in i det lägre tempot och handlingen, samt personligheter och deras yrkesroller.

Av Baltimores befolkning är en majoritet svart. Det gäller särskilt i de nedgångna hyreshusområden där det mesta av seriens handling utspelas. De är mellan de välmående områdena city och villaförorterna.

Det medför att merparten av karaktärerna är svarta i hudfärg, afroamerikaner. Det är något som är ovanligt i amerikanska tv-produktioner där ofta bara någon eller några av de fem till tio främsta rollinnehavarna är svarta.

De övriga omgångarna, efter den inledande med narkotika i centrum, handlar om även andra oegentligheter. De är om kriminella förehavanden i hamnen, politiken, skolväsendet och medierna.

Det här är en ledarsida och den behandlar i hög grad partipolitik, vilket ett av The wires omgångar handlar om. Detta även om alla omgångar kan sägas ta upp politiska problem.

I en omgång står lokalpolitiken i Baltimore i centrum, rörande vem som ska bli ny borgmästare. Omgången ger bra insikter i de politiska, ja partipolitiska, förutsättningarna i USA.

USA har ett valsystem som kallas majoritetsval. I det är det bara två alternativ, partier eller kandidater, som valet i realiteten står mellan gällande vem som ska vinna. Men i vissa sammanhang, om ett alternativ eller parti dominerar stort, är det bara ett alternativ (parti) som gäller och valet spelar bara formell roll.

I Baltimore dominerar Demokraterna. I val, exempelvis av borgmästare, får Demokraternas kandidat alltid drygt 70 procent och Republikanernas cirka 25 procent. Kampen står därmed inom Demokraterna, i partiorganisationen och partiets primärval. De är de partiinterna valen om vem partiet ska nominera som sin kandidat.

De är interna, men ändå öppna eftersom vanligtvis väljare som registrerat sig som demokrater får rösta i dem.

Den som vinner den partiinterna striden blir i praktiken valvinnare i ordinarie valet. Röstningen på valdagen blir en formalitet där storleken på segermarginalen till Republikanernas kandidat är av kuriosa intresse. Valdeltagandet brukar bli lågt.

I Maryland som helhet väger det dock jämnt mellan Demokraterna och Republikanerna. På landsbygden och i marinstaden Annapolis är Republikanerna starka. Det är de också i östra förorterna till Washington DC i Maryland.

Det är några omgångar kvar till den partipolitiska omgången av The wire, men att börja se serien redan nu rekommenderas starkt.

Den sista omgången handlar om medierna. De brottas med minskad publik, i pressens fall upplagor.

Det leder till nedskärningar för att hålla uppe vinsten till ägarna och kamp för att få publikens intresse. Det är en utveckling som kom runt tio år tidigare i USA än i Sverige. Men nu känns den igen även här.

Robert Sundberg

Mer läsning

Annons