Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tid för ansvar

Jan Björklund fortsätter sitt korståg för elitismen. I går utvecklade han på DN-debatt regeringens tankegångar om hur utbildningen vid svenska universitet och högskolor bör struktureras i framtiden.

Annons

Regeringen har skärpt kraven för kvalitetsutvärderingarna och bedömning av examensrätt. Det är i sig inte negativt. Vad som däremot är beklagligt är att sociala och därmed också långsiktiga ekonomiska aspekter är så märkbart frånvarande i regeringens utbildningspolitik.

I Sverige kan vi fortfarande se en mycket stark koppling mellan föräldrarnas utbildningsnivå och barnens. Vår påstådda strävan efter jämlikhet till trots.

Det innebär att både skol- och utbildningspolitik ovillkorligen måste bära på tankegångar om att bredda rekryteringsbasen till landets universitet och högskolor, eftersom vårt kunskapskapital är vad som avgör Sveriges konkurrenskraft.

Sveriges regionala högskolor bidrar till bereda plats för fler än bara de som ser eftergymnasiala studier som en självklarhet. Men ofta saknas en stark koppling till forskning, vilket naturligtvis blir en brist i verksamheten.

Fördelningen av studieplatser anser Björklund ska styras av söktrycket. Vilket riskerar avlöva dessa lärosäten ytterligare. Lösningen är enligt Björklund att gå samman med starka forskningsuniversitet. Det är onekligen en av flera tänkbara lösningar. Men det är också att avsäga sig ett politiskt ansvar för utbildningspolitiken, som borde handla om mer än bara utbildning.

Beklagligt, eftersom vår konkurrenskraft är beroende av ett utbildningsväsen som tar tillvara på det intellektuella kapital som finns. Oavsett var det finns.

Mer läsning

Annons