Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tid för Mona

/
  • Mona Sahlin gick till hårt angrepp på högerregeringen och lovade att hon, och de rödgröna, tänker föra en politik för rättvisa och solidaritet.

Annons

När förtroendet för partiledaren faller ner i källaren stiger hon upp i talarstolen och utbrister:”Äntligen”! Den hårt pressade Mona Sahlin, ställd inför sin ödesstund enligt några medier, kastar sig över högerregeringen och den politik som slitit sönder trygghetssystem och låter barnfattigdomen stiga med 50 procent på tre år. Hon möts av påtaglig värme, nu gäller kraftsamling inför valet.

Och ”äntligen” kongress för jobben.

Arbetslöshetsalliansen, säger hon, har tappat 100 000 jobb och fört ut 70 000 fler i utanförskap. Ungdomarna samlas utanför arbetsförmedlingen, där det inte finns några jobb att förmedla. Antalet ”försäkringslösa” stiger mot himlen och den som är sjuk får skylla sig själv.

Regeringen står passiv, men samlar ändå ihop sig till ett lån på 10 miljarder som skall spridas ut i magra skattesänkningar, det blir sådär 200 kronor åt alla som har ett jobb. Det räcker väl till en liten fettsnål familjelunch. Men inte ett öre mer till pensionärerna, de får klara sig på det lilla de har. ”Oanständigt”, sammanfattar Sahlin.

Vi som jobbar måste jobba mer och längre, säger hon. Varje arbetad timme behövs för att klara framtidens utmaningar. Låt oss slippa, på den här kongressen, krav på kortare arbetstid eller delade jobb, det håller inte. En passning till Miljöpartiet inför valet. De röda och gröna kamraterna nämns några gånger, tillsammans är vi starkare, lyder budskapet.

Sahlin, ingen agitator eller, högtidligare, folktribun talar klart, tydligt och med viss hetta om vad partiet, rådbråkat efter alla rådslag, skall göra när valet är vunnet. Inga nyheter, men en del förtjänar att upprepas: En anständig a-kassa ger 80 procent av lönen till 80 procent, högre pensioner, marginaliserade grupper, annars försatta i evigt utanförskap, lyfts in i arbetslivet med statens hjälpande hand, stopp för utförsäljningarna av gemensam egendom och skatt efter bärkraft.

Marknadens diktatur kan ersättas av en politik för folkflertalet. Mer rättvisa i stället för att dela landet, där en tiondel fått tiotusentals kronor rätt i fickan och andra räknar a-kassans kronor.

Ett samhälle präglat av Sahlins vackraste ord; solidaritet.

Men också en politik som bär i storstäderna. Där vinns val och Sahlin försäkrar att stockholmarna är som vi, ungefär vanliga. En av de mer ovanliga politikerna, Thomas Bodström, är satt att återta alla förlorade röster i Stockholm. Huvudstaden ges en tydligare roll; vår politik måste locka till sig fler. Det kan gå genom bättre kollektivtrafik, mer byggande, slut på orättvisa privatiseringar, dagis som anpassas efter de nya och unga familjernas arbetstider.

Här, och i hela landet, måste fler unga in på listorna, säger hon och blickar ut över första raden; där sitter partiets veteraner. Några ännu unga i sinnet, andra äldre redan som SSU-are. Men partiet känns yngre.

Och ännu en gång; håll Sverigedemokraterna utanför.

Mer läsning

Annons