Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tid för ny tid?

/
  • Birgittha Bjerkén träffar snart Maud Olofsson för ”att med stor entusiasm” prata om Las och ”modigt ledarskap” i tider som kräver nya regler på arbetsmarknaden.

Några företagare från länet efterlyser ”en långt starkare vilja att gå vidare och möta framtiden med modigt ledarskap och ett nytt sätt att arbeta”.

Annons

Några krav flimrade förbi i en utsträckt debattartikel; skrota Las, sänk skatterna för företagande och lägg ner alla planer på rätt till heltid.

Gör det lättare att anställa, kan kraven sammanfattas. En alternativ läsning kan formuleras: Mer makt till arbetsgivarna, mindre makt till anställda och fack.

Den som vill uttrycka sig brutalt har inga svårigheter att hitta orden; om arbetsrätten omformuleras, Las förpassas till historien och det görs fritt fram att disponera tillfällig personal gives företagare äntligen rätten att sortera.

Krav i den nya verkligheten, fjärran de årtionden Las skapade ordning och reda på arbetsmarknaden.

De anställda, en perifer grupp, måste inse att rörlighet är bra för alla, inte minst för den arbetsgivare som sitter fast i Las-eländet. När tiderna är usla måste chefen ha rätt att skicka hem de som inte fyller kvoten och behålla de dugliga.

Retoriken ekar ännu från Korsnäs brutala utpekande av de förbrukade, flera med årtionden på sina jobb. Sandvik fyller på och sorterar bort alla som inte platsar i den nya tiden.

Inför Arbetsdomstolen backade Korsnäs, Sandvik säger sig inte ha något att frukta. Det återstår att se.

Att sortering, eller utrensning, är vardag i lågkonjunkturer bekräftas av en analys från Proffice; när krisen slår till väljer arbetsgivarna att varsla brett. Lågkonjunkturen görs till ”ett svepskäl för att säga upp dem som inte bidrar tillräckligt till produktionen”.

Den rörlighet Las påstås snäva in är möjlig när världsekonomin störtar ner i källaren, då duger vilket krav som helst. Och nu är tiden den rätta för en ny sorts rörlighet.

Att arbetsmarknadens villkor, också när tiderna är hårda, måste skrivas ut i åtminstone visst samförstånd mellan parterna är inget Olofsson och textens undertecknare ägnar särskild tankemöda. Komplikationer kan ju vara så komplicerade.

Mer läsning

Annons