Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tommy Waidelich och verkligheten

/
  • En egen  verklighet. Socialdemo-kraternas nye ekonomisk-politiske talesperson, Tommy Waidelich, är den som ska formulera partiets framtida ekonomiska politik. För att den politiken ska bli lyckad, för alla, krävs att Waidelich lyssnar på människor som lever i en annan ekonomisk verklighet än han själv.Foto: Scanpix

Annons

Jag känner inte Socialdemokraternas nye ekonomisk-politiske talesman Tommy Waidelich, men jag kan läsa mig till att han tjänade 810 714 kronor under 2009. Och att han bor i en villa som han och hans fru köpte 2007 för 6,5 miljoner kronor. Waidelich är mannen som nu ska formulera det Socialdemokratiska Arbetarepartiets ekonomiska politik. Förhoppningsvis gör han det i samråd med människor som lever i en annan ekonomisk verklighet. För det är lätt att bli hemmablind. Lever du ett liv långt från osäkra timanställningar och ont i magen varje gång det ska samlas in 200 kronor till barnens klasskassa är det inte helt lätt att sätta sig in i hur just den där andra verkligheten ser ut.

Waidelich säger i en intervju i Svenska Dagbladet att han tycker att rut-avdraget är något positivt. Han (egentligen hans fru, förklarar han) har ju använt det själv. ”Rut-avdraget underlättar vardagen”, förklarar han. Mm, det låter ju superbra. Missförstå mig rätt. Jag har absolut inget emot att människor köper städtjänster. Inte andra tjänster heller. Men, frågan är om vi övriga skattebetalare ska subventionera att människor som redan har råd att köpa städtjänster nu kan göra det till halva priset. (Det faktum att även många äldre kvinnor använder sig av rut-avdraget är i stället en tydlig signal att vi måste lägga mer betydligt pengar på hemtjänsten än vad vi gör i dag.)

Under 2010 var skattereduktionen för rut-avdraget 1,3 miljarder kronor. Pengar som visst kan vara välinvesterade – om de leder till att skapa nya jobb. Problemet är att det råder delade meningar om hur många jobb som dessa 1,3 miljarder har skapat. Moderaterna hävdar att rut-avdraget har skapat 11 000 nya jobb (valrörelsen 2010). Men det handlar om uppskattningar, sanningen är att ingen riktigt vet.

Frågan vi bör ställa oss är vilka branscher vi inte ska subventionera. Om vi nu har bestämt oss för att subventionera byggbranschen med rot-avdrag, hushållsbranschen med rut-avdrag och restaurangerna med sänkt restaurangmoms (som såväl regeringen som de rödgröna förordade före valet), vilka branscher ska vi då utestänga från dessa subventioner? (Branscher som i och med den politiska debatten har fått ovärdelig stor draghjälp i sin marknadsföring.) Varför inte lansera pit-avdrag (pizzabranschen), tit-avdrag (taxibranschen) och fit-avdrag (frisörbranschen)? Det är bara fantasin som sätter gränser.

Waidelich befinner sig i den inkomstkategori där allra flest använder sig av rut-avdraget. Alltså de med inkomster över 600 000 kronor och uppåt. Den genomsnittlige svensken hade 2009 en inkomst på knappt 200 000 kronor (medianinkomsten om vi ska vara exakt). Det är 600 000 kronor mindre än vad Waidelich taxerade för samma år.

Att medelsvensken och Waidelich inte lever i samma ekonomiska verklighet behöver inte vara ett problem för Socialdemokraternas framtida ekonomiska politik. Men, det kräver att även de människor som lever i den andra ekonomiska verkligheten också får komma till tals. Det är nämligen lätt att bli hemmablind.

Mer läsning

Annons