Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turbulensen i Turkiet

Ett kuppförsök gjordes av militären på fredagen i Turkiet mot president Tayyip Erdogan. Kuppen avvärjdes och är att fördöma, även om Erdogans styre har demokratiska brister.

Annons

Turkiets president Tayyip Erdogan.

Turkiet är en demokrati samt är medlem i Nato. Ja, är alliansens största medlemsland i Europa i invånare, yta och armé. Turkiet vill bli medlem i EU och har träffat avtal med EU om att minska flyktingströmmen till EU.

I detta land skedde på fredagens kväll en militärkupp, eller snarare försök till sådan. För kuppen visade sig på lördagen ha misslyckats. Det berodde, enligt experter, på att militären inte var enig om att göra denna kupp.

En del av militärens ledning ville inte göra en kupp, riktad mot landets ledare Tayyip Erdogan, president sedan 2014 och före det premiärminister i över tio år. Erdogan och hans parti, det islamistiskt konservativt nationalistiska AKP, är valda i en demokrati. Men den demokratin har flera komponenter som gör att den inte är så bra.

Tayyip Erdogan och AKP har försökt samla makt för egen del och begränsa oppositionen. Yttrandefriheten och mediernas frihet har inskränkts. Och institutionella förändringar föreslås av Erdogan och AKP som skulle stärka bådas ställning.

Erdogan har fört en allt mer nationalistisk och islamistiskt inriktad politik. Det går emot de grupper som vill ha en mer västerländsk utveckling och att politik och religion ska hållas åtskilda. Erdogan har i samband med inbördeskriget i Syrien passat på att bekämpa kurderna snarare än Isis/Daesh.

Det senare, bekämpa kurderna, har en del av militären gillat. De i militärens ledning som inte vill ha en kupp mot Erdogan tros höra till de militärerna.

De militärer som stod för kuppförsöket sägs bland annat ha velat ha en tydligare skillnad mellan det sekulära samhället och religionen, islam, än vad Erdogan och AKP vill.

Samtidigt påstår Erdogan att kuppmakarna har kopplingar till en muslimsk ledare i exil i USA, Fethullah Gulen. En muslimsk ledare som Erdogan fram till för några år sedan hade kopplingar till.

Att reda ut alla aspekter på kuppförsöket och politiken i Turkiet är inte lätt. Militären har dock en historik av att göra kupper i landet och har gjort det vid flera tillfällen: 1960, 1971, 1980 och 1997.

Militären har vid de tillfällena sett sig som garant för stabilitet och att sekulära värderingar ska råda. Efter en tid och att ha fått igenom beslut på områden viktiga för militären har den låtit makten gå tillbaka till det demokratiska systemet.

En militärkupp, som försöket till sådan i en demokrati som Turkiet, ska fördömas. Samtidigt är det oroväckande att Turkiet under Erdogans och AKPs ledning uppvisar allt fler totalitära, odemokratiska drag.

För att ett land ska vara en reell demokrati måste det ha en rad komponenter som uppfyller villkoren för demokrati. Att bara ha formella val räcker inte.

Kuppförsöket i Turkiet är avvärjt och har krävt minst 161 dödsoffer. Och regimen Erdogan verkar sitta ännu säkrare och har inlett utrensningar i militären och rättsväsendet.

Så är läget nu i största Natolandet i Europa, det land som EU och Sverige bygger sin flyktingpolitik på i den meningen att Turkiet ska förhindra att flyktingar tar sig till EUs länder.

Mer läsning

Annons