Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Val i Nordamerika i skuggan av USA

Annons

I det tysta i de svenska medierna har det hållits val i Kanada. Medan presidentval i USA bevakas utförligt skildras val i andra länder som är västerländska demokratier i liten utsträckning.

Det är mer än ett år kvar till valdagen i USA, men rapporteringen om Hillary Clinton, Donald Trump och andra tänkbara presidentkandidater är i full gång.

Varför det är så är oklart. Att presidentval i USA överbevakas i svenska medier kan bero på populärkulturens inflytande där filmer och tv-serier om presidenter och politiker är rikligt förekommande. Tv-serierna med politiker i andra länder är däremot få, möjligen med undantag av danska Borgen och brittiska parodier.

Kanada är ett ytmässigt större land än USA, med nästan 10 miljoner kvadratkilometer mot USAs 9,3 miljoner. Invånarantalet är dock bara drygt en tiondel av USAs cirka 315 miljoner.

Politiken i Kanada liknar den i USA, men även den i Europa och då främst Storbritannien. Valsystemet är som i Storbritannien med majoritetsval i valkretsar. Det ger stora kast i parlamentets sammansättning.

I Kanada har de senaste 50 åren oftast Liberala partiet regerat. Det är socialliberalt och har likheter med Demokraterna i USA. Men de senaste 9,5 åren har Kanada styrts av det konservativa partiet, under ledning av Stephen Harper. Dess högerpolitik liknar Republikanernas i USA eller Tories i Storbritannien.

Konservativa ledaren och premiärministern Stephen Harper har fört en politik med skattesänkningar, till en nivå som är den lägsta på 50 år, och nedskärningar i offentligt finansierade välfärden.

Kanadas fram till 2006 öppna linje till invandring skärptes av den konservativa regeringen. Dess politik har kunnat klassas som antimuslimsk. Under det konservativa styret har makt centraliserats.

Harpers konservativa styrde innan valet i majoritet med 166 mandat av 308. I valet förlorade partiet med sina 32 procent 64 mandat till 102 i nya parlamentet, som har 338 platser. Liberalerna ökade stort. Partiets 40 procent av rösterna gav en majoritet på 185 mandat. Det är 151 mandat mer än i valet 2011

Socialdemokratiska Nya Demokraterna fick 19 procent, men det gav bara 40 mandat. I valet 2011 fick partiet 103 mandat.

Ett missnöje har funnits med Harpers regering och högerpolitik. Den har också fått skulden för problem som sämre ekonomi i landet.

Ny premiärminister blir liberalernas ledare Justin Trudeau, som är 43-årig son till Pierre Trudeau, som var liberal premiärminister i 15 av 16 år mellan 1968 och 1984, med undantag för 1979-80.

Mer läsning

Annons