Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför går Säpo vilse?

Det tog över fem timmar för Säpo att hitta och läsa mejlet från bombmannen Taimour Abdulwahab och 19 timmar för statsministern att läsa upp en första kommentar. Borde inte han åkt in till Aktuellt på kvällen och lugnat ner sina landsmän?

Annons

Den allmänna senfärdigheten lämnar utrymme för olika tolkningar; ett attentat en sen lördageftermiddag är fel tid för maktens handhavare. Det kan också vara så att Säpo, trots förhöjd beredskap, inte har särskild kontroll över sin mejllåda.

Eller, när bomben briserat hade Säpo fullt upp med att ta reda på vad som hänt. Vem tänkte då på att kolla mejlen?

Men det är, ännu en gång, lätt att raljera över Säpo. Varför hamnar säkerhetspoliserna så ofta snett? Senast slog sig tungt beväpnad kommandotrupp in hos några barnfamiljer i Göteborg och grep alla de stötte på. Några låstes in i en moské, andra släpades till stationen, utpekade som terrorister. De skulle spränga hela Nordstan. Hundratals döda. Efter några dagar beklagande och ursäkter, alla var helt oskyldiga. Något hade gått fel, ännu okänt vad.

Nu en miss vid datorn. Det var direkt eller indirekt TT som, efter att flera gånger ha försökt få kontakt, satte Säpo på spåret. Och bombmannen själv var helt okänd. Han fanns inte bland de 200 möjliga terrorister och våldsromantiker som Säpo listat, trots sina utflykter till Luton och Mellanöstern.

Sedan hör jag Säpochefen Anders Danielsson i radion, han manar till lugn och besinning. Han varnar för krav på hårdare tag. Sverige ska förbli ett öppet samhälle. Det viktigaste, säger han, är att slå vakt om den enskildes rättigheter.

Danielsson Säpo verkar vara en polis i folkets tjänst, men de som slog sig in i Göteborg? Har vi en säkerhetspolis med två ansikten?

Mer läsning

Annons