Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem som helst kan inte lära ut

Annons

Lärare undervisar i en flickklass på Marienlystskolan i Oslo.

Det är brist på lärare. Det vet vi. Det visas inte minst i ny statistik från Skolverket. Varannan lärare som nyanställdes under det senaste läsåret saknar pedagogisk examen, det vill säga: de är obehöriga lärare.

Det här är såklart ingen kioskvältare. Vi förstod att det skulle bli så här. Trycket på skolorna är hårt. Antalet elever har ökat, och det kräver lärare. Lärare som inte finns att tillgå. Därför anställs väldigt många som lärare trots att de inte har utbildning för det.

Av de drygt 16 500 lärare, räknat i heltidstjänster, som har nyanställts det senaste läsåret saknar hela 57 procent pedagogisk högskoleexamen. Det här spelar roll. Det krävs utbildning för att lära ut. Det krävs för att våra barn i sin tur ska få den utbildning de har rätt till. Men i dag saknas alltså behöriga lärare på väldigt många håll.

Ett tydligt exempel på konsekvenserna av bristen på utbildade lärare rapporterade Arbetarbladet om i januari i år. En oerfaren lärarvikarie i Sandviken hade en högstadieklass där ett ko-öga skulle dissekeras som en del i undervisningen. Några elever kom då på idén att en annan elev skulle stoppa in ett av ögonen i munnen. Enligt tidningen samlade eleverna ihop 100 kronor som den utvalde eleven skulle få om hen stoppade in ögat i munnen. Läraren i klassrummet ska ha varit med på vadet och även varit drivande i att pengarna skulle samlas in. När ärendet blev känt sades lärarvikarien upp på stående fot. Men då var av förklarliga skäl skadan redan skedd. Det lokala lärarfacket såg detta som ett typexempel på vad som kan ske med anledning av lärarbristen. Skolorna tvingas ta in obehöriga lärare som inte har den utbildning som krävs för att leda en klass.

Andelen behöriga lärare hänger ihop med den låga statusen i läraryrket. Att bli lärare är inte längre det drömyrke det en gång var. Många svarta rubriker ligger till grund för det. Rubriker som i de allra flesta fall ligger mycket nära sanningen.

I veckan rapporterade Arbetsmiljöverket att var fjärde lärare lider av stressrelaterade problem, och nio av tio skolor brister i arbetsmiljöarbetet, något som drabbar såväl lärare som elever. Än mer alarmerande är de många rapporterna om hot och våld i skolan. Ett exempel på hur det kan se ut kommer från SVT Väst och handlar om Fiskebäcksskolan i Göteborg. Sedan i julas har skolan gjort fler än 20 arbetsskadeanmälningar om sparkar, strypgrepp och våld med tillhyggen. Det handlar om elever som är våldsamma och utåtagerande och inte klarar av att hantera krav. Nu menar personalen att situationen ohållbar, och har därför slagit larm till Arbetsmiljöverket. Det här är tyvärr inget som enbart sker på en enda skola i Göteborg, det här sker över hela landet. På många av våra skolor.

Att vi kan kunna locka människor som kan tänka sig att utbilda sig för att arbeta i våra skolor är absolut nödvändigt. Men, när arbetssituationen för många av de lärare som redan finns i våra skolor är under all kritik är det inte konstigt att vi numer står mitt i en lärarbrist. Det spelar ingen roll hur mycket stat och kommuner satsar på att höja lärarnas löner – om inte arbetsmiljön höjs till rimliga nivåer.

En nödvändig åtgärd är fler vuxna i skolan. Och i detta fall behöver det inte vara krav på högskoleutbildade pedagoger, för det krävs även andra yrkeskategorier i skolan för att avlasta de utbildade lärarna i och utanför klassrummen. Två vuxna i ett klassrum gör stor skillnad mot en ensam om det finns problem i klassen. Då kan den utbildade läraren fokusera på det den är tänkt att göra i klassrummet – lära ut. I den bästa av världar skulle det finnas ett två-lärarsystem i varje klass, inte med avsikt för att mota kaos, utan för pedagogisk och kunskapsmässig vinning. Det är en vision, men först gäller att säkerställa en fungerande vardag i skolan.

Inte förrän dess kan vi få fler människor att tänka sig en framtid som lärare.

Mer läsning

Annons