Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vinnare och förlorare

/
  • olika villkor. Den västerländska skokundens och den asiatiske arbetarens villkor ligger långt, långt från varandra. Många arbetar med farliga kemikalier helt utan skyddsutrustning, som mannen till höger som bär läder till ett garveri.

Har du handlat skor på sistone? I så fall kanske du har tänkt på de där små, vita påsarna i skokartongerna? En del påsar är märkta ”anti-mould agent” (antimögelmedel).

Annons

När du ser dem ska du dra öronen åt dig. De innehåller nämligen med största sannolikhet dimetylfumarat, DMF, ett giftigt ämne som förbjöds i Europa 2009.

En människa som kommer i kontakt med DMF kan få allergiska reaktioner, smärtsamma hudskador och inflammationer. Så det är ju fint att ämnet är förbjudet här hos oss. Men, ämnet är inte förbjudet i de länder där skorna tillverkas.

SVT:s Dokument utifråns senaste program behandlade just kemikalier, arbetsmiljö – och klädindustrin. När reportageteamet besöker garverier i Dhaka i Bangladesh står arbetarna barfota i kromlösning, och för att förhindra att skinnet möglar behandlas det med DMF. (Det där förbjudna ämnet i de vita påsarna.) Arbetarna är helt utan skyddsutrustning.

Det handlar såklart om pengar. Säkra arbetsplatser kostar. Och vi i den rika världen vill köpa billiga kläder. Så. Företagen köper sin arbetskraft där den är som billigast.

För 30 år sedan var sjukdomen stendammslunga vanligt förekommande i Sverige, men gediget arbetsmiljöarbete har inneburit att sjukdomen nästan utrotats. I stället har sjukdomen exploderat på andra håll. En orsak är klädmodet med jeans som ser ”använda” ut, sandblästrade jeans. I Turkiet förbjöds sandblästring 2009 efter att hundratals arbetare dött av just stendammslunga. I stället flyttades produktionen till Bangladesh. Ett av världens allra fattigaste länder.

I Bangladesh är fackföreningar sällsynta, det finns ingen kemikalieinspektion och inget Arbetsmiljöverk. Trots att dödsfall är vanliga i fabrikerna leder de inte till några förändringar av arbetsmiljön, eftersom arbetskraften är så lätt utbytbar. Den genomsnittlige klädindustriarbetaren tjänar tio svenska kronor per dag, en lön som många människor står på kö för.

Vi, du och jag, som bor i den rika världen är vinnare i världens lotteri. Vi har en enorm makt om vi enar oss. Vill vi förändra orättvisor i världen kan vi göra det. Men då måste vi börja med att se orättvisorna. Som att små vita påsar i skokartonger är förbjudna här, samtidigt som arbetare i Bangladesh dagligen sprutar kilovis av samma medel helt utan skyddsutrustning.

Mer läsning

Annons