Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oscar dödshotad och misshandlad

Oscar, sju år, har flera gånger blivit misshandlad och dödshotad i skolan. Polisen bedömer situationen som allvarlig och pojken har fått ersättning från försäkringsbolaget för sina skador. Men ändå måste han dagligen fortsätta möta sina mobbare.

– De enda som inte tar det här på allvar är skolan. De bara låter det fortgå, säger Oscars mamma.

Det var när Oscar började i ettan förra hösten som det började. Glåpord, knuffar och personliga tillhörigheter som försvann eller förstördes. Han fick byxorna nerdragna på skolgården och den nya vinterjackan blev söndersliten.

Den första allvarliga händelsen skedde strax före jul när en kille i klassen gav honom ett knytnävsslag i bröstkorgen så att Oscar tappade andan och började gråta. Han fick sedan en karatespark i ryggen så att han föll omkull. Ytterligare två äldre killar deltog i misshandeln. De hoppade på hans rygg.

– Han var helt blåslagen när han kom hem. Kroppen var täckt av skrapmärken, blåmärken och bulor. Han hade också skrapsår i ansiktet efter att ha legat med ansiktet mot is och grus, säger Anna, Oscars mamma.

Ingen personal på skolan kontaktade familjen för att berätta vad som hade hänt.

– Vi fick själva ringa och fråga.

Oscar var hemma i två veckor efter misshandeln. Han hade ont, var ledsen och rädd för att återvända till skolan.

– Han kunde inte ens gå på sina hockeyträningar, som annars är det bästa han vet.

När Oscar återvände till skolan hann det bara gå en vecka innan han på nytt blev attackerad av samma killar. De höll fast honom. Han lyckades slita sig loss, men halkade på en isfläck och ramlade. Då överöste de honom med sparkar, främst mot huvudet. En rastvakt hörde hans rop på hjälp och avbröt misshandeln. Inte heller den här gången kontaktade skolan Oscars föräldrar.

– Han hade blåöga och flera bulor i huvudet. På kvällen klagade han över huvudvärk och kräktes. Han hade fått hjärnskakning, säger Anna.

– Efter det höll vi honom hemma från skolan i några veckor. Han vågade inte gå till skolan och vi vågade inte släppa iväg honom.

De hade flera samtal med lärare och rektorer. När de slutligen lät Oscar återvända till skolan, dröjde det inte länge innan han fick ett knytnävsslag i ansiktet så att läppen sprack.

I mars fick Oscar en livvakt på skolan.

– Det blev lugnare då, men när hon inte var där var de på mig igen, berättar Oscar.

Oscars föräldrar har flera gånger frågat skolan varför de inte gör en polisanmälan. De vill också att mobbaren i klassen flyttas.

– Rektorn svarar att skolan inte har den policyn. De säger att den här killen måste få hundra, ja tusen chanser, om det krävs. Men hur många gånger ska vår son bli kränkt?

– Vid varje möte får vi känna att det är vi som är problemet, att det är vi som är jobbiga.

Föräldrarna har polisanmält alla tre händelserna.

– Skolan försökte få oss att dra tillbaka polisanmälan.

Polisen tog anmälan på största allvar.

– Skolans eget försäkringsbolag klassade det som grov misshandel och betalade ersättning. De enda som bagatelliserar detta är de ansvariga på skolan.

Oscar mår dåligt av att träffa sin plågoande i skolan varje dag.

– Vi känner oss maktlösa över hela situationen. Vi upplever att skolan inte bryr sig. Han har inte ens fått en ursäkt. Han är otrygg, har mardrömmar, gråter och har ont i magen. Han är en helt annan kille sedan det här började. Hans självförtroende är stukat.

Han går hos en barnpsykolog för att bearbeta det han varit med om.

Efter sommarlovet har situationen inte blivit bättre. Det gick bara fyra dagar innan han fick en vass pinne stucken i nacken. En annan gång höll killen en plastbit mot Oscars hals och hotade att döda honom.

– Jag undrar varför de är dumma mot mig. De sparkas, puttas, slåss och brottas. Jag brukar säga åt dem, men de lyssnar inte. Jag har inte gjort dem något, säger Oscar.

– Varje rast tänker jag att jag ska akta mig och tittar alltid om det finns någon fröken i närheten. En gång var det en fröken som gick förbi och såg. Då fick jag gå in för att slippa bråket.

Han vill inte byta skola.

– Jag har ju mina kompisar på skolan.

Vad gör dina kompisar när killarna är dumma mot dig?

– De tycker inte att det är bra. Ibland hjälper de till, men de törs väl inte varje gång.

Föräldrarna är förtvivlade.

– Vi är rädda eftersom skolan inte kan garantera hans säkerhet. Efter varje möte säger vi till Oscar att nu kommer det att bli bättre, men det blir det inte. Det känns som att vi sviker honom, som att hela vuxenvärlden sviker honom.

De har gjort en anmälan till Skolinspektion och Barn- och elevombudet.

– De startade direkt en utredning, då de såg mycket allvarligt på våra uppgifter.

Skolan har fram till 2 oktober på sig att lämna ett svar till Skolinspektionen.

Fotnot: Oscar och Anna heter egentligen något annat.