Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På cykel bland sagoslott i Mosel

/
  • KUL PÅ HJUL. På väg in i Cochem med det vackra sagoslottet Reichburg som fond. Cochem är ett av Moseldalens mest besökta turistmål. Här finns över 150 hotell och restauranger. Ta gärna   en guidad tur på borgen och njut av utsikten över Mosels slingrande genom landskapet. Foto: Gunnar Westergren
  • Vlken utsikt. Vad kan vara mer naturligt än ett svalkande glas av ortens rieslingvin när man cyklat hela dagen mellan vinplantorna.
  • SLUSSAS HIT OCH DIT. De långa och många slussarna är ett skådespel i sig.

Om du har vinrankorna på ena sidan och floden på den andra är du på rätt väg.
Färdbeskrivningen är enkel när man cyklar längst Moseldalens sagolika landskap, där ”Törnrosaslotten” och vinrankorna inramar rutten längs den slingrande floden.

Annons

Glöm dina fördomar om svettiga cykelsemestrar där du ligger dubbelvikt över bockstyret, sover i blöta tält och lagar mat på gasolkök.

Tänk i stället på slottsliknande hotell, god mat, härligt kallt rieslingvin eller en kall tysk öl – och medan din packning fraktas mellan de olika hotellen, glider du lugnt fram på cykelbanorna längs Moselfloden.

Ryan Air förde oss från Skavsta till Frankfurt Hahn, startpunkten för vårt Moseläventyr.

Nu väntade fem dagars cykling – eller drygt 20 mil norrut – genom denna enorma vingård.

Sex mil senare befann vi oss i Trier, Tysklands äldsta stad med sina drygt 2000 år på nacken. Eller ”Agusta Treverorum” som den hette när den grundades år 16 före Kristus.

Vid slutet av 200-talet var Trier huvudstad i det västromerska kejsardömet och redan på 300-talet. Porta Nigra, den svarta porten i sandsten, är nog det mest kända minnesmärket från romartiden och man kan nästan tänka sig de romerska ryttarna komma klapprande på stengatorna med sina plymhjälmar.

I dag kör ölbilarna skytteltrafik genom porten för att släcka törsten hos alla turister som vallfärdat hit.

Efter en härlig frukost, med allt från mousserande vin på kylning i blänkande ishink till mängder av god smörgåsmat, äntrade vi cyklarna som med tysk precision stod uppställda utanför hotelltrappan.

Första dagsetappen på drygt tre mil i strålande solsken var en lämplig start. Cykelväskan packades med regnställ och en extra tröja, samt kamera och ett reparationsset.

Det är bara vid stadens in- och utfarter som man kommer i kontakt med övrig trafik, 95 procent av all cykling sker på separata cykelbanor.

Att beskåda de långa flodbåtarnas kamp mot strömmen och genom slussarna är ett skådespel i sig.

Ombord finns ibland hela skepparens familj.

Det finns gott om ”tankningsställen” när bränslet i benen börjar ta slut. Härliga våfflor med grädde och sylt, äppelkaka med gott kaffe, kanske bara en kall öl eller ett immigt glas lokalproducerat vin återställer snabbt energin.

Dag två passerade vi tvillingstaden Bernkastel-Kues med sina 7 000 invånare.

Denna stad var från början två självständiga städer men sammanlänkades 1905 med en bro.

I Kues kan man i Dher Vinotheks vinkällare få prova på 130 olika Moselviner ”i sin egen takt” för 200 kronor. ”Var god spotta!” fick bli vårt ordspråk för att inte resten av dagsetappen skulle bli en taxi- eller båtresa.

För den trötta cyklisten finns möjligheten att åka båt vissa sträckor. Man kan även bo och äta på hotellbåten som följer cykelrutten.

På båda sidornas sluttningar klättrar miljontals vinplantor. Ibland är lutningen upp till 70 procent och de små specialtraktorerna som klipper topparna på vinplantorna måste vinschas upp och ner för att klara lutningen.

Dag fyra passerade vi ett av Moseldalens mest besökta turistmål, staden Cochem. Det sagolika slottet ”Reichsburg”som uppfördes på 1100-talet skapade en härlig vy långt innan vi nådde staden.

Från slottet får man en magnifik utsikt över Moselfloden och en guidad rundtur är att rekommendera. Franska soldater brände ner slottet på 1600-talet men under 1800-talet byggdes det upp igen.

Slutmålet för vår resa var staden Koblenz. En extranatt var bokad för att vi skulle vila våra befarade trötta ben. Vi var dock varken trötta eller less på att cykla och när det dessutom var cykelns dag, denna soliga söndag, med massor av aktiviteter och underhållning efter Rehnfloden, trampade vi runt i fem mil även denna ”vilodag”.

Auf wiedersehen Mosel, vi ses igen!

Mer läsning

Annons