Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Patienterna behöver vård – inte mediarubriker

Region Uppsala, det som förut var landstinget är just klar med sin årsredovisning. För alla de som är oroliga för om de ska få vård när de behöver eller kanske redan väntar på vård är det en mycket uppmuntrande läsning. För här framgår tydligt att allt är väl. I stort sett alla uppdrag inom hälso- och sjukvården har genomförts och tillgängligheten till vården ökar, sägs det.  Till och med inom psykiatrin ser det bra ut. Visserligen får många, speciellt barn vänta väldigt länge på vård men nu har ju den nya första linjen öppnat så det löser sig nog.

Man skulle kunna tro att årsredovisningen beskriver ett parallellt universum där det finns ett annat Region Uppsala. För det årsredovisningen beskriver är inte det som vårdpersonal och patienter berättar om. Nog måste det väl ändå vara något fel på ett mål om väntetider till vård som anses uppfyllt trots att köerna växer och en tiondel av vårdplatserna är stängda?

Aldrig tidigare har fler väntat på vård i Sverige och regeringens recept på att lösa problemet är mer öronmärkta pengar till landsting, regioner och kommuner.

Mer pengar till vården borde ju vara bra? Då borde vi ha råd att ge personalen rimliga arbetsvillkor och en bra lön. Nej tyvärr, regeringens pengar är så kallade riktade statsbidrag vilka är tillfälliga och inte kan användas till att anställa mer personal eller höja lönerna. Vi kan använda dem till att utveckla nya metoder och till puckelkostnader för nya verksamheter så visst kan de vara bra till en viss grad. Därför har alla regeringar oavsett politisk färg gett riktade statsbidrag.

Men nuvarande regering ger dem i en icke tidigare skådad mängd. Region Uppsala får i år hela 172 miljoner kronor mer, dubbelt så mycket som förra året. Totalt får Region Uppsala 350 miljoner kronor. Som jämförelse kan sägas att det motsvarar vad det kostar att driva ett mindre sjukhus eller 1/3 av alla vårdcentraler i Gävleborg. Det klart att det inte går att använda till tillfälliga projekt.

Dessa öronmärkta pengar orsakar en enorm byråkrati. Först ska pengarna förhandlas med SKL (Sveriges kommuner och landsting), sen ska projektplaner skrivas och beslutas i varje region. Projekten ska sedan följas upp och redovisas, först inom regionen och sedan till staten. Det är inte svårt att föreställa sig hur många projektledare och rapportskrivare som behövs.

Exempelvis har regeringen fortfarande inte bestämt hur de 59 miljoner som Uppsala ska få för att förbättra förlossningsvården verkligen får användas. Det är knappast någon som tror att de hinner att underlätta på förlossningen i sommar.

Dessutom har en stor del av året gått innan regionen ens får reda på vad pengarna får användas till. Exempelvis har regeringen fortfarande inte bestämt hur de 59 miljoner som Uppsala ska få för att förbättra förlossningsvården verkligen får användas. Det är knappast någon som tror att de hinner att underlätta på förlossningen i sommar.

Om vårdsatsningar utformas så att de ger mer rubriker i tidningen än effekt på vården är något fel på hur vården styrs.  KD vill ha en ökad statlig styrning av vården exempelvis genom att staten tar över ansvaret för sjukhusvården. Istället för att satsa på tillfälliga projekt skulle vi då kunna arbeta för en kontinuerligt bättre vård som blir lika för alla oavsett var man bor.

Anna-Karin Klomp (KD)

regionråd

LÄS fler debattartiklar här:

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel