Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politikers divalater provocerar

Annons

Den norskfödda politikern Margit Urtegard i Strängnäs har på mindre än ett år presterat ett vanhedrande rekord som provocerar ortsbor, nämligen att bli utesluten ur tre partier ( M, SP och FP). Orsaken påstås vara mobbning. Om så hade varit fallet hade det varit kommunledningens skyldighet att med skärpa ta itu med detta. Någon utredning har inte skett eller objektiva bevis på annat sätt lagts fram.


Granskar man verkligheten framträder ett helt annat mönster – nämligen en förtroendevald som främst söker egna fördelar och låter detta gå före lojalitet mot partikamrater och väljare. Den som beter sig som skitstövel mot dem som röstat fram henne blir förstås behandlad som sådan. Ingen med stabil känslomässig grund byter för övrigt värderingar som andra byter kläder och får dessutom andra att tycka synd om sig. En normal vuxen måste ha lärt sig att man inte alltid kan få som man vill utan måste kompromissa – annars duger man inte som politiker. Det är ett förtroendeuppdrag – inte en rättighet eller skyddad verkstad.
Från mina sociologistudier i början av sextiotalet är jag fortfarande intresserad av sektbildningar. Den krets som uppstått kring Urtegard som självutnämnd martyr påminner i hög grad om Knutby med demonisering av kritiker i bloggar och tolkning av varje motstånd utifrån som förföljelse av de egna goda.
Jag har som psykolog trettio års erfarenhet av att ideellt stödja mobbningsoffer och har skrivit ett stort antal artiklar om fenomenet. Jag känner utomordentligt väl till de tankar, känslor och beteenden som åtföljer mobbade. Långvarig mobbning är en så traumatisk upplevelse att det kan omöjliggöra militärtjänst. De som ville slippa undan vid mönstring försökte ibland bluffa undersökarna att de varit utsatta. För en tränad undersökare var det inte svårt att avslöja dem. Fuskarna kände nämligen inte till att de traumatiska upplevelserna sätter spår styrda av det autonoma nervsystemet. Jag har hittills aldrig träffat någon fuskare som kunnat simulera sådant – varken Margit Urtegard, som jag flerfaldiga gånger träffat som privatperson, eller någon annan.
Att driva gäck med något så allvarligt och livshotande som mobbning är ett slag i ansiktet mot de många lidande som verkligen drabbats. Det är dessutom ett hån mot vårt politiska system om nyckfulla och omogna förtroendevalda ska få svika sina väljare så fort de inte får sin vilja fram.
Jag har svårt att föreställa mig att det någonsin varit Lagstiftarens avsikt att det politiska systemet skulle kunna missbrukas på det sätt som sker i Strängnäs. När det gäller kupper av främmande makt bygger vi upp skyddssystem men mot angrepp inifrån verkar hjälplösheten total. Denna principiella fråga borde vara av riksintresse.
Karl-Yngve Åkerström, pensionerad psykolog.
Strängnäs

Mer läsning

Annons