Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rättssäkerheten borde inte vara töjbar – "Situationen i Afghanistan är helvetisk på många håll men situationen bedöms inte vara så svår att alla ska få stanna"

Den 10 oktober avgick ett chartrat plan till Kabul med ensamkommande afghanska ungdomar som fått avslag på sin asylansökan. Många människor samlades i Kållered i protest mot deportationen. Dagen därpå hade DN:s ledarsida rubriken ”Avslag betyder återresa”. Man tillstår att situationen i Afghanistan är helvetisk på många håll men situationen bedöms inte vara så svår att alla ska få stanna. Lagar och regler om flyktingstatus är inte töjbara. Det är flyktingskälen som är avgörande. Väntetiden är ointressant, påstår man.

Varför har frågan om de ensamkommande afghanska ungdomarna engagerat så många? Nätverk har skapats, krisgrupper har bildats, manifestationer har ordnats. Vi är tusentals som tagit ställning för dessa ungdomar. Vi har läst deras asylansökningar och beslut, oftast negativa, från Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Ingen afghan anses kunna bevisa sin ålder och sin identitet med afghanska id-handingen tazkira eller ens med pass. Migrationsverkets handläggning präglas av misstänksamhetens kultur. I en sådan kultur är det lätt att smula sönder en asylberättelse som icke trovärdig, när det politiska trycket är starkt på att tusentals ska sändas tillbaka. Det behövs bara att en tolk fått något om bakfoten för att handläggaren ska grunda sin negativa analys på en så kallad ändrad uppgift.

Lagar och regler om flyktingstatus ska inte vara töjbara. Vad är då åldersbedömningar? Röntgen av knä och käke ska avgöra om en pojke är 17 år och anses ha skyddsskäl eller 18 och anses vara vuxen och kunna deporteras. Metoden är mycket omdiskuterad.

Den nya så kallade gymnasielagen, ett hafsverk som ingen kan tyda. Är inte den töjbar för att begränsa vilka som ska få tillfälligt uppehållstillstånd för studier?

Vi har mött ungdomar som skrivits upp i ålder till över 18 år och i ett slag förlorat alla rättigheter. Vi försöker påverka kommuner att låta de som fyllt 18 få bo kvar och fortsätta sin skolgång. Inom de politiska partierna finns medlemmar som arbetar för ett stopp för deportationerna. De tar en risk när de går emot sitt eget parti.

Till sist: DN anser att situationen i Afghanistan är sådan att människor kan deporteras dit. Ledarskribenten förtiger den rapport om situationen i landet som Amnesty publicerade den 5 oktober. Amnesty kräver stopp för alla återsändanden till Afghanistan. Inte heller de som fått negativt beslut ska återsändas. Amnesty konstaterar, efter noggrann research, att ingen del av landet är säker. EU har vägrat se dessa faror och ställer hårda krav på Afghanistan att acceptera ett stort antal tillbakaskickade (returns). Återskickandet ökar trots att läget i landet blivit allvarligare. För att kunna verkställa återsändande har man valt att kalla vissa områden för säkra inklusive Kabul som nu är det farligaste området i landet för civila.

Allt återsändande strider mot den internationella principen om ”non-refoulement”, det vill säga att människor inte får sändas till områden där deras liv eller frihet är i fara. Migrationsverket anser att det finns säkra områden i Afghanistan dit ungdomar kan deporteras. Amnesty, en politiskt oberoende organisation, anser att läget förvärrats och att det inte finns några säkra områden i landet. Amnesty föreslår ett stopp för avvisningar till Afghanistan. Är det rimligt att okritiskt lita på Migrationsverkets bedömning? Varför respekterar inte Sverige asylrätten?

Sigbrit Nordvall

Anita Grünbaum

Nätverket Frivillig i Sandviken

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel