Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Redan förhäxad

Annons

Den här boken kommer att bli film. Jag har aldrig varit så säker. Det står Hollywood, här kommer vi, i osynlig skrift över hela omslaget.

Den berättar om en hoper kids från olika sociala skikt och gäng. Den innehåller rykten om en självmordspakt, romantik och magi.

Den är skriven med tydliga scener, nästan som ett färdigt manus.

Den är svensk. Ny för i vår. Men redan omtalad för att i andra svenska romansuccéers spår ha blivit såld till en rad länder – innan den ens kommit till bokhandeln.

Och det var så sant, filmrättigheterna är redan sålda de också.

Som om det inte vore nog utgör boken första delen i en trilogi. Så uppföljarna ligger uppdukade.

Det vore enkelt att kalla det hela en sjukt beräknande surfning på Twilight-sagan.

Fast det tänker jag alltså inte göra. Jag gillar verkligen ”Cirkeln” (Rabén & Sjögrens förlag) av författarparet Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Deras småstadshäxor från Bergslagen kommer att drabba världen.

Platsen för händelserna i ”Cirkeln” är den lilla bruksorten Engelsfors med villor och hyreshus på var sin sida om järnvägsspåret. Plus ett öde industriområde, en köpgalleria med igenbommade butiker, en nedlagd folkpark.

Och så gymnasieskolan. Ondskans plats. Där 16-åriga Elias en morgon går direkt från ett möte med rektorn och skär upp handleden på toaletten.

Eleverna som mobbat honom förut gråter och tänder ljus.

Kort därefter sker ytterligare ett självmord på skolan. Eller är det faktiskt mord?

En natt samlas sex av skolans flickor på folkparkens cirkelrunda dansbana, som dragna dit av en mystisk kraft. Struliga Vanessa, utstötta Anna-Karin, hatade Ida, MVG-tjejen Minoo, populära Rebecka, egensinniga Linnea. De har ingenting gemensamt, förutom att de förmodligen är häxor.

Låter larvigt? Men betänk då att ni utan bekymmer följer vampyrers kärleksliv i dramaserier på tv.

Det är samma sak i ”Cirkeln”, man engagerar sig i enskilda unga människors problem med föräldrar och pojkvänner och ätstörningar. Beskrivningen av de sociala miljöer som format tjejerna är viktigare än ektoplasma. Även om hemliga riter och övernaturliga företeelserna är det som för handlingen framåt.

Anna-Karin till exempel, allmänt kallad Svetthoran, upptäcker plötsligt att hon har förmågan att förändra människors tankar om henne. Hon kan äntligen få kompisar, en gladare mamma, och killen som hon drömt om.

Rätteligen borde Anna-Karin kanske ägna sig åt vuxnare saker. Som att lösa morden och rädda världen tillsammans med de andra utvalda i Engelsfors. Om de bara inte avskydde varann så hjärtligt...

Det magiska med ”Cirkeln” är inte häxkonsterna utan hur den skildrar konsten att lära sig förstå och acceptera andra människor.

Filmen skulle kunna bli hur bra som helst.

Bäst just nu:

”Cirkeln” (ungdomsbok)

”Somewhere” (dvd)

”Jägarna” (tv-repris, behövlig uppdatering inför premiären på uppföljaren 16 september)

Aprilsommar

Mer läsning

Annons