Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen sänker järnvägen

Annons

Varje dag hör vi talas om tågresenärer som inte kommer fram i tid.
Människor får vänta i kyla och vind och blir försenade till arbete och studier. Även godstransporter blir försenade. Både företag och anställda blir lidande.

Vädrets makter kan ingen rå på och det är omöjligt att förhindra alla förseningar. Men vissa saker kan förebyggas om den politiska viljan finns.
En orsak till förseningar och inställda tåg är att det saknas spår att köra tåg på. Vi måste bygga fler järnvägar, något som Vänsterpartiet verkat för under lång tid. I Vänsterpartiets infrastrukturplan satsas 15,9 miljarder kr per år till nya järnvägar. Jämför med regeringens nivå på 8,6 miljarder kronor per år!

Men ett ännu viktigare skäl till kaos och förseningar är bristande underhåll av järnvägen. Banverket (nu Trafikverket) menar att om man vill minska tågförseningarna med 50 % och öka godskapaciteten med 50 %, måste man avsätta 7,6 miljarder kronor per år till banunderhåll. Vänsterpartiet har därför föreslagit att underhållet ska ligga på denna nivå. Regeringen har dock bara avsatt 5,3 miljarder kr per år under planperioden 2010-2021- på tok för lite!

Vi är i ett läge där vi av miljö- och klimatskäl mer än någonsin behöver öka järnvägssatsningarna . Vänsterpartiet anser att den nationella miljö- och klimatpolitiken ska skapa förutsättningar för att människor kan färdas med hållbara transporter och att fler företag kan frakta sina varor med en godstrafik som minimerar utsläppen. Men regeringen gör tvärtom.
Regeringens låga ambitioner för de kommande 12 åren kommer inte att minska tågförseningarna.

Regeringen skyller ofta dagens brister på tidigare socialdemokratiska regeringar - ett retoriskt knep som handlar om att försöka flytta bort skulden från sig själv. För hur har borgerligheten agerat historiskt?

När de borgerliga partierna satt i opposition 2002-2006 föreslog M, C eller FP aldrig högre nivåer på banunderhåll än den socialdemokratiska regeringen. Tvärtom finansierade både C och FP flera gånger ökade vägsatsningar genom att dra ned på anslaget till banhållning, där banunderhåll ingår. Ett enda år (2002/2003) föreslog KD mer pengar till banunderhåll, men då med blygsamma 200 miljoner kronor. Året efter sänkte KD dock detta anslag med 300 miljoner kr.

När vi rödgröna hade oppositionsrollen 2006-2010 föreslog vi ökat banunderhåll. Men regeringen har alltid röstat emot.

Trafikverket har nyligen redogjort för konsekvenserna av regeringens beslut om att sänka anslaget till banunderhåll. Man menar att det leder till att:

a) punktligheten för tågen sänks från 95 till 87 procent
b) resenärerna drabbas hårt genom större driftstörningar och sänkta hastigheter
c) det finns uppenbar risk att det uppstår situationer liknande vinterkaoset i början av 2010
d) regeringens kombination höjda banavgifter/sänkt banunderhåll leder till att mer gods flyttas över till vägtrafik

Genom att sänka banunderhållet sänker regeringen järnvägen. Om regeringen inte vill lyssna till oss borde man åtminstone ta till sig det som Trafikverket mycket tydligt framför och backa från sin rigida ståndpunkt att satsa på vägar på bekostnad av järnvägstrafiken.

Siv Holma (v), ledamot i Trafikutskottet
Jonas Sjöstedt (v), ersättare i Trafikutskottet

Mer läsning

Annons