Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reinfeldts kåtma

När Gunnar Hökmark gillar något kan man vara säker på att det inte är så bra. Som när Gunnar Hökmark gillar "de nya moderaterna". Vilket han av förklarliga skäl gör eftersom de faktiskt är rätt så lika de där gamla moderaterna som Gunnar Hökmark och hans bunkergäng var och är en del av. De som inför valet 2002 leddes av en lätt kolerisk Bo Lundgren som ville sänka skatterna med 130 miljarder. Och förlorade valet på det.

När regeringspolitiken nu är uppe för granskning inför det kommande valet visar det sig att Bo Lundgren, till skillnad från Fredrik Reinfeldt, bara gjorde en enda sak fel; han var ärlig. Bo Lundgren hymlade inte med att han tyckte skattesänkningar var extremt sexigt. Han ville sänka skatterna. Och han ville göra det rejält. Vilket är exakt vad Fredrik Reinfeldt också ville göra. Och har gjort. Däremot har han aldrig skyltat med sin skattesänkarkåtma.

När vi tittar på resultatet av fyra år med borgerlig regering visar det sig att det förvisso inte blivit några 130 miljarder i skattesänkningar. Däremot har det blivit 100 miljarder, enligt en granskning som Svenska Dagbladet genomfört.

Man kan nästan se hur Gunnar Hökmark sitter där och myser när han talar med Svenska Dagbladets reporter och konstaterar att "Det är mycket imponerande.". För det är det ju onekligen. Även om det är svårt att mysa i kapp med Hökmark över skatternas tillstånd.

När jag städar mitt kontor den här fredagen hittar jag en artikel från Dagens Industri. Jag har sparat den som en påminnelse. En intervju med Fredrik Reinfeldt från 2003, tre år innan han och hans parti i egenskap av de nya moderaterna vinner valet. En vecka innan han skall ta över makten efter Bo Lundgren. I november 2003 säger Fredrik Reinfeldt så här till Dagens Industri:

"Vi är inte ut och vandrar utmed höger-vänsterskalan. Vad som möjligen har smugit sig in är en fundering i tidsperspektiv som handlar om i vilket tempo vi kan förändra med bevarat väljarstöd."

De nya moderaterna har aldrig handlat om en färd mot mitten. Moderaternas politik är i grunden den samma som den alltid varit "Åt den som har skall vara givet.". Då, 2003 yttrar Fredrik Reinfeldt orden som så tydligt syns i dagens politik, i en smygande samhällsförändring som bestått i slaktade trygghetssystemen och sänkta skatter för de som redan har mest.

På juristlinjen fick jag lära mig att det är värre att ljuga än svikligen förtiga. Politiker ljuger helst inte eftersom priset för en lögn kan bli makten. Däremot förtigs och ompaketeras sanningen lite efter behag inom politiken.

Moderaterna bytte aldrig politik. Vad de bytte var bara ledare, retorik, kläder och logotyp. Men det räckte för att vilseleda. Det räckte för att ingjuta hopp i människor om att moderaterna faktiskt hade förändrats i grunden. Och det räckte mer än väl för att göra dem till ett alternativ till en regeringstrött och förvaltande Socialdemokrati.

Moderaterna bytte inte politik av det enkla skälet att man inte behövde byta politik. Det är inte nödvändigt när allt färre, inklusive landets journalister, tittar allt mindre på politikens innehåll och visar allt större intresse för dess yta, för vem som skall leka med vem, för köksbordsturnéer och utspel och handväskor. Medierna misslyckas dagligen med sitt granskande uppdrag av politikens innehåll. När Reinfeldt och hans parti blickade fyra år framåt i tiden med sin politik, blickade landets journalister bara ner på det som serverades dem för dagen. Mediernas oförmåga att skildra långsiktiga skeenden har varit alliansens bästa vän.

Idag går det tyvärr bara att säga en sak till de som inte tillhör Sveriges höginkomsttagare och som trodde på moderaternas blå dunster om att ett bättre Sverige skulle kunna bli möjligt även för dem genom ett regeringsskifte;

Ni är lurade.

Och i Bryssel sitter Gunnar Hökmark förnöjt och ler.

Jenny Wennberg

Bildförslag: Gärna bild på en man som slickar sig om läpparna.