Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reklambyrå ska rädda kvar elever i gymnasiet

Sandvikens kommun anlitar nu reklambyrå i ett försök att behålla fler elever i den egna gymnasieskolan.

– Vi måste inse att vi arbetar på en konkurrensutsatt marknad och börja agera därefter, säger Kåre Skantz på kunskapskontoret.

Var tredje Sandvikenungdom ratar i dag kommunens egen gymnasieskola när de väljer väg efter nian. Samtidigt sjunker elevkullarna som är på väg in i gymnasieåldern i hela landet.

Under perioden 2007–2013 väntas Sandvikens gymnasieskola gå från 1 623 till 1 186 elever, en minskning med 27 procent. Samtidigt har den politiska skolledningen nyligen slagit fast att man vill behålla en stor och bred gymnasieskola med många program och ett omfattande kursutbud.

Det är bakgrunden till att reklambyrån Blackboard nu anlitas för att hjälpa kommunen att marknadsföra sin skola mot till att börja med de elever som i dag går i åttan och som ska in i gymnasiet 2011.

– Jag har inte exakt koll på vad vi får betala. Det handlar om några hundra tusen kronor. Får vi behålla tio elever extra är vi hemma med den utgiften, säger Kåre Skantz, informationsansvarig på kunskapskontoret.

Hans uppfattning är att alla som arbetar inom den kommunala gymnasieskolan inte riktigt tagit till sig att gymnasiebranschen i dag är en i allra högsta grad konkurrensutsatt marknad med allt fler hårdprofilerade friskolor som jobbar målmedvetet med att värva kunder och med kommuner som konkurrerar med varandra om att vara bäst.

– Många lägger fortfarande mer krut på att kritisera lagstiftningen och tala om vad andra är dåliga på än att prata om vad vi själva är bra på och hur vi ska föra ut det budskapet.

Lättare för friskolor

Kåre Skantz tycker att friskolorna inte nödvändigtvis är bättre på reklam och marknadsföring än de kommunala skolorna. Men han menar att de har en enklare uppgift eftersom de har färre program, därmed tydligare profiler och mindre personalgrupper att samla kring den gemensamma idén.

Inom Sandvikens gymnasieskola kör de olika programmen i dag sina egna raggningskampanjer. Några är väldigt aktiva medan andra ligger lågt.

– Nu måste vi börja se gymnasieskolan som en helhet och skaffa oss en riktig kommunikationsplan. I första hand handlar det om att få fler Sandvikenungdomar att välja Sandvikens gymnasieskola genom att bli bättre på att tala om vad vi står för.