Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Replik: Se upp för grön energi

Annons

Var tid har sin rädsla och sina hatobjekt, alltid för det okända. Vår tids hatobjekt heter koldioxid som utlöser klimatångest "tänk om" och så målar man alla hemskheter på väggen. Alla skrämmer varandra till hysterisk nivå. I strävan att hindra ökad koldioxidhalt i atmosfären skall vi i panik övergå från förbränning av kol till att använda bioenergi. Få tänker på att bioenergi är en bristvara på vår alltför överbefolkade jord. Ännu färre har klart för sig, att bioenergi kräver uppodlad mark som minskar fotosyntesen och hindrar koldioxiden från att återvända till marken. Så om koldioxid är en fara, då är det i stället grön energi som vi skall akta oss för.
Tänk dig ett handfat. Hur mycket vatten det finns i handfatet beror inte bara på hur mycket vi kranar på utan också hur fort det rinner ur. Vrider vi på kranen litet till stiger nivån. Men då ökar utflödet och vi får en ny jämvikt. Men täpper vi igen utflödet då flödar fatet snart över. Så är det också med atmosfärens koldioxid.
De senast hundra årens höjning av koldioxid i atmosfären beror mest på att vi genom uppodling, samt asfalt och betong, minskat fotosyntesen vilket stryper återflödet av koldioxid till marken.
Höjningen av koldioxidhalten från 300 till 400 ppm medför ca 15% bättre tillväxt och det behövs på vår överbefolkade jord. Det borde medföra en ökning av återföring till marken genom fotosyntes med ca 20 Gton kol. Men det motverkas av uppodlad mark för mat och bioenergi. Jämför dessa 20 Gton med 8 Gton som släpps ut genom förbränning av kol och olja.
Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg är ett av offren för klimathysterin. Eller också utnyttjar han situationen för kyrkopolitiska syften i sin debattartikel i Arbetarbladet.
Koldioxid som växthusgas har nästan uppnått mättnad. Högre halt är därför försumbar för den framtida temperaturen. De senaste 15 åren har det inte blivit varmare och alltfler börjar genomskåda klimatbluffen. Den senaste i raden var Kanadas premiärminister som tog avstånd från Dublinöverenskommelsen. Att Reinfeldt numera är ganska tyst är säkert klokt eftersom en svängning håller på att ske även i Sverige.
Det kommer inte att bli lätt för de gröna att med svansen skamset mellan benen behöva erkänna, vi hade fel, när miljarder slösats bort till ingen nytta på vindkraft som förfular vårt land och terroriserar dess befolkning.
Vart Bo Forsberg, skall människor med en annan uppfattning i koldioxidfrågan vända sig med sin religiösa tro?

Lars Cornell

Mer läsning

Annons