Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Key West – nyckeln till solen

/
  • Romantiska segelturer utanför Key West i solnedgången.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Du är förlåten om du nickar till på stranden i Key West. Sådan är atmosfären.    Foto: Anders Pihl/TT
  • En väggmålning som härmar ett gammalt vykort visar några kända aspekter av Key West, som dykningen och sportfisket.   Foto: Anders Pihl/TT
  • På den tre kilometer långa Smathers Beach lutar palmerna i de rätta vinklarna.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Morgon på huvudgatan Duval street i Key West. Detta är enda tillfället på dygnet då gatans berömda barer håller stängt en stund.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Sunset Celebration är det dagliga firandet av solnedgången i Key West då ett flertal gatuartister passar på att uppträda.   Foto: Anders Pihl/TT
  • The Conch Republic har en egen flagga och är det låtsasland som utropade sin självständighet ute på Key West 1982.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Duval Street saknar inte ställen att äta på.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Key West är känt för sina många musikställen, här på baren Hog’s Breath.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Key West är känt för sina många musikställen, här på baren Blue Heaven.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Vy från Mallory Square mot lilla ön Sunset Key.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Typisk restaurang i Key West med generöst tilltagna verandor för gästerna.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Låg träbebyggelse och tropisk grönska utmärker gatorna i Key West.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Originell cykeltaxi i centrala Key West.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Snäckskal till salu.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Key West är full av charmiga träbyggnader.   Foto: Anders Pihl/TT
  • Ernst Hemingways före detta skrivarrum i The Hemingway Museum. Katten i fåtöljen är troligen släkt med en katt som Hemingway hade här på 1930-talet med sex tår.   Foto: Anders Pihl/TT

Det ligger närmare Havanna än Miami och är sista utposten på en tjugo mil lång sträng av öar. På Key West finner man fina stränder, en tillbakalutad livsstil och ett speciellt egensinne.

Annons

Varma vindar fläktar. Solljuset silar ned mellan lövverken och lägger sig i stänk på bordet på Blue Heaven. Trots att det är tidig eftermiddag har jag just fått in min frukost; kaffe, juice och youghurt med blåbär och färska jordgubbar.

Baren och restaurangen Blue Heaven är ett klassiskt ställe med lantlig känsla. Katter och hönor vandrar runt på den öppna innergården som döljer sig från gatan bakom en berså av tropisk grönska.

Livemusiken mitt på dagen, de lite rangliga trähusen och den tillbakalutade stämningen här gör att man lätt tänker på Key West som ett ställe i Västindien. Vilket det ju också är, mer eller mindre. Servitören Peter ger mig en historielektion kring Blue Heaven.

– Under första hälften av 1900-talet hade man tuppfäktning och boxningsmatcher här. De senare med Ernst Hemingway som kommentator. Han bodde ett par kvarter härifrån.

Detta är en märklig plats: en trästad på liten ö långt ute i Karibiska havet, närmare Havanna än Miami. Staden är till bredden fylld av ett speciellt egensinne. Exempelvis utropade man sig 1982 till en egen republik, The Conch republic, som firar sin självständighetsdag varje år den 23 april med pompa och ståt.

Det är förstås ett slags stående skämt, men med ett korn av allvar och ett uttryck för att folk härute tycks se sig som keywestianer i första hand och amerikaner i andra hand.

– Amerikaner är alltid välkomna hit, säger Peter på Blue Heaven med glimten i ögat.

Key West ligger på slutet av Florida Keys, den 20 mil långa sträng av öar som börjar strax söder om Miami, och som binds samman av motorvägen Highway 1. Vägen bygger delvis på gamla järnvägsbroar som blev kvar efter att en orkan förstört så mycket av rälsen att man valde att inte reparerade den igen, det blev en bilväg i stället.

Key West odlar sin egen myt om den bekymmerslösa utposten mitt i havet. Ingen stad i USA ger samma känsla av kravlös ledighet. Gatorna slutar ofta med havsutsikter och mellan verandorna med snickarglädje hittar man konstgallerier, personliga butiker, barer och musikställen.

Tolerans och en fri livsstil kännertecknar ön sedan åtskilliga årtionden. Längs huvudgatan Duval Street vajar på flera ställen regnbågsfärgade flaggor för att visa att de välkomnar homosexuella gäster och kunder. De liberala traditionerna bidrar till stadens rykte som ett resmål där man festar, äter gott och upplever livets goda stunder.

Klimatet är förstås en annan orsak att folk kommer hit. Innan jag bryter upp från Blue Heaven tar jag en titt i min telefons webbläsare. Det är slutet av december och jag kan se att det snöar i New York och att även övriga Florida har det lite småkyligt.

Nyheter man tar lätt på här. När jag går in på Limepie factory för att smaka stadens berömda limepajer så kommenterar jag det halvdana vädret i Miami. Expediten ler och svarar:

– Dåligt väder borta i Florida? Mycket möjligt. Vi bryr oss inte så mycket om fastlandet. Här ute skiner solen nästan jämt.

Efter pajen hyr jag en cykel och trampar iväg till Smathers Beach. Av någon anledning ser man inte så ofta strandbilder från Key West. Man har dock ett par-tre utmärkta stränder, vars palmer och turkosa vattenbryn ger den rätta karibiska känslan.

Samma kväll går jag ned till Sunset Celebration, en av områdets mest omtalade tilldragelser. Varje kväll samlas ett myller av människor på Mallory Square vid havet och firar solnedgången som är ovanligt praktfull just här. Segelbåtar passerar i sundet mellan kajen och den lilla ön Sunset Key, samtidigt som en folkfest pågår på land med musiker, performanceartister, matstånd och mobila barer.

Den sköna atmosfären fortsätter sedan i kvällens folkvimmel på Duval Street. Key West är berömt för sina fiskrestauranger under bar himmel och sina nästintill dygnet runt-öppna barer med romdrinkar som specialitet. Arvet efter Hemingway har viss betydelse i sammanhanget. Inte för inte har hans favoritbar Sloppy Joe's blivit en stor turistmagnet.

Faktum är att det finns två Sloppy Joe's som bägge kan hävda att de var Hemingways stamställe. Detta eftersom baren bytte adress under Hemingways tid på ön. Det ursprungliga stället heter i dag Captain Tonys och är fortfarande en bar med karaktär. Bland annat växer trädet som stod utanför originalbaren numera genom taket lokalens tak och lär vara samma träd där man hängde sjutton pirater under 1800-talet.

När jag kommer ut från Captain Tonys är himlen stjärnbeströdd, men luften fortfarande ljummen. Key West har för en stund lurat mig till att tro att jag aldrig kommer ha några bekymmer igen.

Anders Pihl/TT

Mer läsning

Annons