Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marinerad på Madeira

/

Bada i rödvin, drick afternoon tea på Churchills favorithotell eller testa grönt vin. Den portugisiska ön lockar med betydligt mer än bara söta dessertviner.

Annons

Solen har just gått ned över Atlanten och lagt ett ljuslila skimmer över Madeiras huvudstad Funchal. Utsikten sträcker sig över hustak, havet, hamnen och den medeltida borgen som tronar över Gamla stan. Jag befinner mig högst upp på The Vine – ett trendigt designhotell med pool och bar på taket – och har just blivit serverad ett glas Sercial, en torr madeira som får smaklökarna att vakna till.

Den som reser till Madeira och tror att ön bara har sötsliskiga starkviner blir snabbt glatt överraskad.

Nästa dag hinner jag upptäcka hela spektrat av madeiraviner på Blandy’s Wine Lodge, ett anrikt vinhus mitt i Funchal. Här lagras dryckerna på vinden i stället för i källaren som brukligt.

– Gemensamt för alla madeiraviner är "estufagem", en process som innebär att vinet hettas upp under en längre tid, säger guiden Odilia Freitas. Tidigare lastades vinfaten ombord på båtar och transporterades till sjöss för att de skulle få maximalt med sol och värme.

I dag lagras vinerna på enorma ekfat på Blandy’s naturligt uppvärmda vind. Uppvärmningen gör att sockret i vinet karamelliseras, vilket ger en karaktäristisk bränd smak och ett ovanligt lagringståligt vin.

Druvorna skördas för hand från augusti till oktober.

– Om ni kommer hit då kan ni få vara med och trampa druvor – bästa formen av vinterapi, säger Odilia.

Nästa dag får jag prova på en annan sorts terapi, i spat till The Vine. Här erbjuds en rad behandlingar med lokala druvor. Exempelvis en kroppsscrub med vindruvskärnor eller massage med olja av kärnor. Jag bokar en "Red Wine Divine Bath" och får sjunka ned i ett bubbelbadkar med varmt, vinrött vatten. Färgen kommer från ett extrakt av blåa vindruvsskal.

– Det är rikt på antioxidanter, vilket gör det här till en svårslagen kur för att motverka ålderstecken, säger spa-terapeuten innan hon tassar ut ur rummet.

Efter badet känner jag mig knappast föryngrad, men skönt avslappnad. Kuren avslutas i relaxrummet med en kopp rött te kryddat med torkade vindruvor.

En annan höjdare för tesugna är att dricka afternoon tea på det anrika lyxhotellet Reid’s Hotel, precis som Winston Churchill gjorde när han reste hit för att skriva sina memoarer. Skådespelaren Roger Moore har också gästat hotellet, liksom artisten Cliff Richard, premiärministern Margaret Thatcher och det svenska kungaparet.

Serveringen sker på terrassen varje eftermiddag. Utsikten över Atlanten är svårslagen, de nygräddade sconesen oklanderliga. Mellan borden dansar vitklädda servitörer fram med tekannor och kakfat som i en koreograferad balett. Det är med andra ord en testund utöver det vanliga. Men smakar det så kostar det: drygt 340 kronor.

När både kakfatet och tekannan är tömda slår jag en lov genom den prunkande hotellträdgården. Det subtropiska klimatet på Madeira har gjort ön till ett paradis för trädgårdsintresserade. Här finns flera botaniska trädgårdar att besöka, bland annat Monte Palace Tropical Garden som har utsetts till en av världens främsta besöksträdgårdar.

En annan färgstark upplevelse i Funchal är marknaden, Mercado dos Lavradores. Här väntar blommor i regnbågens alla färger, spänstiga grönsaker och allsköns frukter. I utbudet finns flera exotiska korsningar, exempelvis bananananas, apelsinpassionsfrukt och jordgubbsguava. Att smaka sig fram på marknaden är en av Madeiras bästa kulinariska upplevelser.

Jag avslutar resan inte långt därifrån, på Rua de Santa Maria. Den smala gatan är kantad av barer och restauranger men fungerar också som en sorts gatugalleri eftersom alla dörrar har dekorerats av lokala konstnärer.

Mitt på gatan ligger Donna Maria, en traditionell kvarterskrog med lantlig inredning. Maten är enkel och rustik. Jag äter en av öns mest kända rätter: espada, lokal fisk med passionsfruktsås. Till det dricker jag vinho verde, portugisiska för grönt vin. Namnet syftar dock på att vinet är ungt, snarare än grönfärgat. Det är lätt spritsigt och syrligt – och ännu ett bevis på att Madeira är mer än bara söta starkviner.

Mer läsning

Annons