Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ringar, rep och cirkelträning

/

"Och så sitter vi i jägarställning i en och en halv minut medan kompisen springer som en liten ekorre fram och tillbaka."

Annons

Bröstkorgen håller på att sprängas, men det borde vara lugnt ändå. Magdalena Forsberg satt väl en kvart i Mästarnas mästare?

Det hinner inte gå en halv minut innan låren skakar okontrollerat, och ett okänt antal sekunder senare, det känns som en evighet, ligger jag förödmjukad på gymnastikgolvet.

Jag muttrar besviket att jag aldrig kommer vinna Mästarnas mästare (och verkar ha glömt att man måste ta VM-guld eller åtminstone en EM-titel på kort bana för att över huvud taget få vara med i programmet).

Fredrik tröstar mig med att Magdalena Forsberg var utvilad när hon satt i jägarställning, och genast känns det lite bättre.

De kör hårt med oss i triathlonklubben på onsdagkvällarna, Maarit och Fredrik från Hofors. Det finns tillfällen då man vill kasta en kettlebell på nån av dem, men känslan går över, eller så är kloten för tunga. Till slut är man bara nöjd att man överlevt.

Alla pass är olika, för annars hade ingen kommit tillbaka.

De kör crossfit, fast det får inte heta så, för crossfit är varumärkesskyddat. Så det heter nåt annat som slutar på "-fit". Liknar gammal hederlig cirkelträning, men det låter ju inte lika hett.

Men crossfit är hett. Oj, vad hett det är.

Här en kort guide:

Armhävningar – väldigt crossfit. Jonglera med bollar i olika färger – inte crossfit. Jo, om du hoppar upp och ner på en låda under tiden. Slänga iväg en medicinboll – crossfit. Blunda samtidigt – inte crossfit.

Hänga korset i romerska ringar, vrida sig ur en vinkelvolt och avsluta med en telemarklandning. Baklänges! Är inte det crossfit så vet jag inte.

Man kan så klart tävla i crossfit. I Crossfit Games, för att få kalla sig "fittest on earth". Inte i universum, för man kan inte vara säker på att det inte finns liv i något annat solsystem, där man också gillar att klättra i rep och böja skivstänger. Och där man har egna uttagningar, i väntan på ett möte med främmande ras.

Bra träning är det hur som helst, en timme räcker långt. Och när vi försöker skrapa upp resterna av oss själva efteråt är det nån som räknat efter: "Vi har vilat en halvtimme".

Varför känns det inte så?

Annons