Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Ekonomin som försvann i debatten inför valet

Sveriges och statens ekonomi

I valen brukar ekonomin stå i centrum som valfråga, landets, statens eller den privata ekonomin. Valet 1979 döpte statsvetarna till villakostnadsvalet, apropå privatekonomiska frågor om vad villor och matvaror kostade.

En fråga som några partiledare fick var hur mycket en liter mjölk kostade. De hade inte lätt att träffa rätt eftersom inflationen var tio procent per år och fördyrade varor och tjänster i snabb takt. Statens budgetunderskott var stort och ökande. Samma gällde för statsskulden.

I valet 1982 var det ekonomiska läget ännu mer dystert. Arbetslösheten var, med den tidens mått mätt, stor. Det gällde särskilt bland de som var unga.

Det stora oppositionspartiet Socialdemokraterna hade tagit fram ett ekonomiskt program, med analys av det ekonomiska läget och förslag på åtgärder.

När S vunnit valet, partiet blev större än de borgerliga, genomfördes programmet samt en devalvering på 16 procent. Tanken var att det skulle sätta fart på exporten och industrin och skulle ge jobb, och rädda kvar jobb.

Så blev det delvis. Men mycket av exportföretagens vinster gick inte till investeringar utan till ägarna i ökat värde på aktier och utdelningar på dem.

I valen 1985 och 1988 ville de borgerliga partierna sänka skatterna. S ville behålla skatternas nivåer, dels för att förbättra statens finanser ytterligare och dels för välfärdsreformer.

De moderatledda borgarna förlorade valet 1985. Av M föreslagna okänsliga neddragningar, på bland annat stöd till knattefotbollen, för att sänka skatter för främst de rika blev till symbol för den högerliggande moderatpolitiken.

Samma skedde i valet 1988 då Folkpartiet (Liberalerna) ville sänka inkomstskatten för de som tjänade mest.

Den goda konjunkturen under den andra halvan av 80-talet gjorde att det blev en överhettning i ekonomin som behövde kylas av.

De förslag som fördes fram gick ofta ut på att låginkomsttagare skulle drabbas. Men de hade inte fått så mycket del av de goda tidernas vinster.

Ett tillfälligt sparande, tvångssparande, genomfördes 1989 i uppgörelse mellan S-regeringen och C.

Valrörelsen 1991 skedde i en begynnande lågkonjunktur, i skuggan av det första Irakkriget. Finansminister Allan Larsson (S) talade om en vändpunkt uppåt i konjunkturen och fick kritik för det från de borgerliga partierna.

Det blev ingen vändpunkt. Ändå genomförde de borgerliga, som kom i regeringsställning hösten 1991, skattesänkningar som försämrade statsfinanserna, som redan hade underskott, än mer.

1994 var det ekonomiska läget mörkt. Debatten handlade om neddragningar och skattehöjningar, för att minska budgetunderskott, som var på hela 12 procent av bnp, och en stor statsskuld, på runt 70 procent av bnp (dubbelt så mycket som i dag).

Valet 1998 genomfördes mot bakgrund av en hårdhänt sanering av statsfinanserna, även om intresse riktades mot områden som vård, skola och barn- och äldreomsorg, och dess finansiering.

2002 var ekonomin på väg uppåt. Efter 11 septemberdåden 2001 i USA var bland annat terrorism i fokus.

Terrorbekämpning 2002 och miljöfrågor till följd av säldöd 1988 är ett par exempel då annat än ekonomi varit framträdande i ett val. Samma kan sägas om frågan om kärnkraften i valet 1976.

2006 talades det om arbetslinjen, för att få fler i jobb, från att vara arbetslösa eller sjuka / sjukskrivna. Därmed skulle de och landet få bättre ekonomi.

2010 skedde valet strax efter den stora finanskrisen som satt stor prägel på världens ekonomi.

Frågan är om väljarna kommer att styras av enbart flykting- och invandringsfrågorna, samt ämnen som brottslighet och dess bekämpning, i årets val.

I dag är läget ekonomiskt sett det bästa i Sverige på nästan 50 år. Exempelvis så är sysselsättningsgraden är bland de högsta i Europa, kanske den högsta. Tillväxten, mätt i bnp, är hög och har varit det i flera år.

Räntorna, för lån som bolån, är låga med låg boendekostnad som följd.

Men allt detta positiva om Sveriges och statens ekonomi påverkar valdebatten ganska lite, ser det ut som. Och regeringen verkar inte kunna dra fördel av att det går ekonomiskt bra nu.

Att annat än ekonomi dominerar i ett val har nästan aldrig hänt. Lite grann var det så med kärnkraften 1976 och miljön och säldöden 1988. Det är undantagen som bekräftar regeln.

Frågan är om väljarna kommer att styras av enbart flykting- och invandringsfrågorna, samt ämnen som brottslighet och dess bekämpning, i årets val.

Eller om annat kommer att spela in, som exempelvis frågor om miljö, klimat och ekonomi.

LÄS ÄVEN: Robert Sundberg: Miljöpartiets väljarstöd växer i värmen

LÄS ÄVEN: Robert Sundberg: Torkan gör att klimatfrågan har hamnat i centrum i debatten vilket kan gynna Miljöpar