Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Ett brett fält utmanare

Presidentvalet i USA 2020

Annons

Det blir i Sverige lätt stor uppmärksamhet på presidentvalen i USA. Med Donald Trumps presidentskap, med högerpopulistisk extremt liggande politik, konfrontatorisk retorik och lögner, skryt och utfall mot massmedier som granskar honom, har det blivit än mer fokus på USA.

Som det ser ut nu kandiderar Trump till omval, som kandidat för högerpartiet Republikanerna.

I det i USA till vänster om mitten liggande partiet Demokraterna är det ett större startfält av kandidater. I den debatt som hölls natten mot onsdag 16/10 svensk tid, i delstaten Ohio, var de tolv.

I mätningarna hittills har den förre vicepresidenten Joe Biden lett och varit främsta kandidaten. Han ligger till höger i partiet, vilket kan vara både bra och dåligt. Bra för att det gör det möjligt att vinna mittenväljare som ligger mellan de två stora partierna och ibland röstar på ena, ibland på andra.

Men innan en presidentkandidat för Demokraterna kommer dit gäller det att vinna i egna partiet, i primärvalen som hålls i varje delstat i knappt ett halvår från början av nästa år. De som deltar i dem är främst partiets engagerade anhängare och de ligger lite mer till vänster.

De har haft särskilt senatorn Bernie Sanders som kandidat, som var med i valet 2016 och ganska nära att vinna över Hillary Clinton om att bli partiets kandidat då. Sanders är med i år också. Men nu ligger en annan vänsterliggande kandidat bättre till än honom, senatorn Elizabeth Warren.

Inför debatten i Ohio låg Warren jämsides med Biden som främsta kandidat, båda på drygt 20 procent i stöd bland egna partiets sympatisörer.

I debatten togs ett antal ämnen upp. Alla Demokraternas kandidater tycker att den riksrättsprocess som nu dragits i gång mot president Trump, för att ha handlat fel i sin ämbetsutövning som president, är befogad.

Det gällde Trumps försök att få hjälp av ett annat land, Ukraina, för att motarbeta den politiska motståndaren Joe Biden genom att få uppgifter om Bidens sons affärsverksamhet i Ukraina och om den varit olaglig.

Även utrikes- och säkerhetspolitiken kom upp som ämne. Där stod Trumps klartecken till Turkiet att gå in i norra Syrien och attackera kurderna där i centrum. Kurderna var allierade med USA i kampen mot Islamiska staten, Isis / Daesh, och förlorade flera tusen i de striderna. Presidentkandidaterna var alla kritiska mot Trumps agerande, att överge de tidigare allierade kurderna.

Några av kandidaterna, de yngre, som Pete Buttigieg som är borgmästare i en stad i Indiana, och Tulsi Gabbard, som är ledamot i representanthuset för Hawaii har varit soldater i USAs militär.

Ytterligare ett ämne var sjukvård. I USA har många privat försäkring för det, ofta via arbetsgivaren. Under president Barack Obama infördes en offentlig sjukförsäkring som täcker många av de utan sjukförsäkring. Men även den kostar för de som erhåller den. En del står fortfarande utan sjukförsäkring i USA.

Några kandidater vill därför införa en offentlig, statligt finansierad via skatter, sjukvård som är lika för alla. Främst Sanders driver det. Warren är också anhängare av det.

Pete Buttigieg samt Amy Klobuchar, senator från Minnesota, är liksom Biden mer högerliggande i Demokraterna och emot en övergång till en statligt finansierad sjukvård för alla, som Sanders och Warren. De är för nuvarande system, med de privata försäkringarna och kompletterat med det Obama genomförde och det system som finns för fattiga och äldre sedan över 50 år.

För några månader sedan var senatorn från Kalifornien, Kamala Harris, en av de främsta kandidaterna efter Biden. Hon har tappat i stöd senaste månaderna och ligger efter nu och kämpar mot Buttigieg och Klobuchar om stöd och att vara en kandidat till höger i partiet.

Sanders har nyligen opererats efter hjärtproblem, men gav ett vitalt, aktivt intryck i debatten. Hans höga ålder, 78 år, har setts som en nackdel. Ingen så gammal har valts till president i USA. Även Biden är ganska gammal, 77 år nästa månad, vilket anförts som en nackdel. Även han gjorde dock ett bra intryck i debatten.

Några av de andra kandidaterna var senatorn från New Jersey, Cory Booker, affärsmannen Andrew Yang samt förra bostadsministern Julian Castro.

Till vänster kämpar Warren och Sanders. Ingen av dem kan bli rejält framgångsrik i partiet, med chans att vinna i det, så länge den andra är kvar.

Beto O´Rourke, politiker från Texas, drev frågan om vapenkontroll och återköp, obligatoriska eller frivilliga, av farliga vapen, automatkarbiner.

Klimathotet nämndes av några debattörer. De framhöll vikten av att arbeta mot det, även internationellt. Och de påtalade Trumps ointresse på det området samt hans bindningar till kol- och oljeindustrin. Både Sanders och dollarmiljardären Tom Steyer tog upp ämnet, som dock inte var så centralt i debatten.

Fältet av kandidater väntas bli mindre och några få toppkandidater utkristalliseras. Likt 2016 i Demokraterna väntas de bli en till höger i partiet och en till vänster. Den till höger är nu Biden, men Buttigieg, Klobuchar, Harris och några till utmanar honom.

Till vänster kämpar Warren och Sanders. Ingen av dem kan bli rejält framgångsrik i partiet, med chans att vinna i det, så länge den andra är kvar.