Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: SVT är bra och behövs

Public service

Annons

Moderaterna gör försök att rasera ännu en institution som bidragit till hög tillförlitlighet människor emellan i Sverige. Efter att ha avskaffat militära värnplikten i traditionell form, vilken efter några års uppehåll visserligen återkommit i begränsad form, och ha minskat på den gemensamma offentligt drivna skolan, ger sig Moderaterna nu på public service och vill minska och delvis annonsfinansiera den.

Moderaterna har nämligen en marknadsfilosofi för medier. Trots att partiet länge accepterat en public service för radio och tv har en vilja funnits att sätta denna medieverksamhet, som är offentligt beslutad och finansierad, till marknadens sfär.

I en socialt ansvarstagande syn på medierna i samhället finns en public service av ungefär dagens utseende i ett samhälle som det svenska. Denna syn har Socialdemokraterna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har också den.

Centerpartiet, och delvis och tidvis Liberalerna, har också denna syn. Men Moderaterna, och del- och tidvis Liberalerna, har en marknadsmässig syn på medier och vill egentligen föra public service, Sveriges television, SVT, och Sveriges Radio, SR, till den.

I en socialt ansvarstagande mediesyn finns en public service som ses, hörs och används av många i samhället. Och som har program och utbud av alla slag för att upprätthålla legitimitet för sin existens och finansiering. Det sista kan ske på olika sätt, via licens, avgift eller skatteuttag.

En public service som har uppslutning av en majoritet av folket måste ha program som en majoritet av folket tar del av. Det är därför breda underhållningsprogram ska finnas i public service utbud. Och så ska det finnas program på olika områden som inte har publikmaximering som mål, utan ägnar sig åt sina ämnen även om publiken inte blir stor.

Om Moderaterna kallar sig liberalkonservativa borde den konservativa ådran tala för en public service som har en mängd program för smala ämnen som har en begränsad publik. Och som gör program som marknaden inte kan eller vill bära ekonomiskt, men som kan vara viktiga i samhället ändå.

Vikten av denna typ av program finns det en bred uppslutning kring bland partierna och stöd för bland många väljare, som en del av det public service gör nu. Men den uppslutningen finns i och med att public service har ett brett utbud, med även program som når en bred publik ofta tack vare nöjesinriktning.

De bidrar till mångfald i utbudet gällande den typen av program och kan göra andra versioner av dem jämfört med vad privatägda, annonsfinansierade medieföretag gör. Det kan public service göra tack vare att de inte är annonsfinansierade.

Ofta är det ett annorlunda koncept, och en särskild karaktär, på breda program i public service. De fyller en funktion i utbudet och bidrar till en mångfald på nöjesprogrammens område.

Om balansen mellan smalt och brett i public service ändras så att det breda minskas eller tas bort förlorar public service sin legitimitet i breda folklager. Det riskerar att bli en nedåtgående spiral där ett begränsat public service, med minskad budget och få nöjesinriktade program, ifrågasätts av allt fler medborgare. Detta eftersom de aldrig tar del av denna begränsade public service och dess smala utbud.

Nu är det många reklamfinansierade kanaler. I den mediemiljön är det föga behov av att en del av public service, SVTs utbud, också finansieras via reklam, i stället för licens, avgift eller skatt.

En del politiker till höger har en utopi om en marknadsmodell där medier är bara en marknad, där sådant som bär sig ekonomiskt ska finnas. Men inte det som inte är lönsamt. Problemet är då att en marknadsmodell tillämpas på ett samhällsområde där den inte är bra om den blir allenarådande.

De breda nöjesprogram som public service producerar bidrar, liksom de smala programmen, till mångfald och valfrihet i utbudet. Det väver ett viktigt socialt kitt, och en tillit, i samhället i en tid när förekomsten av sådan är utsatt för påfrestning

Ett inslag av marknad ingår även i den socialt ansvarstagande mediesynen. Men marknadsfunktionerna är kompletterade med åtgärder som kompenserar för marknadsmodellens brister. De är att flera samhällsviktiga ämnen inte bär sig ekonomiskt att skildra i marknadsfinansierade medier.

Numera finns en mängd aktörer på radions och televisionens områden, som är finansierade via marknaden, som reklam, avgift och produktplacering. Public service har en stor betydelse som komplement till dem.

Och medieföretag som har ursprung i pressen har vidgat sin verksamhet till rörlig bild och ljud med mera. De är i hög grad marknadsfinansierade. Men i linje med socialt ansvarstagande mediesyn finns en del politiska ingrepp även för deras del, som momsreduktion, samdistributionsstöd, press-/mediestöd och en del annat.

Med fullt verkande marknadsmodell för de medierna skulle exempelvis inte samdistributionsstöd och press-/mediestöd finnas. Och momsen skulle inte vara reducerad utan på högsta nivån, 25 procent.

De breda nöjesprogram som public service producerar bidrar, liksom de smala programmen, till mångfald och valfrihet i utbudet. Det väver ett viktigt socialt kitt, och en tillit, i samhället i en tid när förekomsten av sådan är utsatt för påfrestning, ja nednötning.