Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Valet miljö eller tillväxt

Miljövänlighet eller annat

Annons

Vad är viktigast: ekologi eller tillväxt? Längs den dimensionen kan politiska frågor och svar placeras. Det har gjorts i flera årtionden.

I kärnkraftsdebatten i Sverige sedan 70-talet har partier som kan sägas sätta ekologi och miljö först hamnat långt åt det hållet på en axel. Om man som väljare, eller ett parti, inte ville ha kärnkraft kunde man sättas långt åt ekologihållet på den skalan.

I den andra änden på skalan placerades partier som var för tillväxt, och för kärnkraft. De satte ekonomisk tillväxt främst och prioriterade inte miljön i alla lägen.

Vid tiden för kärnkraftsdebatten från på allvar 1976, via folkomröstningen om kärnkraft 1980, och framåt fanns partier som satte ekologi främst och var emot kärnkraft både till vänster och höger. Detta i form av Vänsterpartiet Kommunisterna och Centerpartiet.

S, men även Folkpartiet (nu Liberalerna) och Moderaterna, var för kärnkraft och satte ekonomisk tillväxt högt, ibland före miljöaspekter.

När C minskade, efter att kärnkraftsfrågan varit överst på dagordningen inför folkomröstningen 1980, bildades Miljöpartiet. På vänsterhögerskalan låg partiet i mitten på 80-talet. På en skala om ekologi och ekonomisk tillväxt i var sin ände, en gröngrå skala, hamnade dock MP längst åt ekologiska, gröna, miljövänliga hållet.

Runt 1980 i Sverige och internationellt löpte ofta de två dimensionerna, eller skalorna, på tvärs mot varandra. Det fanns konservativa partier och politiker som satte miljö- och naturvärden högt.

Och det fanns vänsterpartier och socialdemokratiska partier som alltid, eller ofta, satte ekonomisk tillväxt högt, före miljöintressen.

Sedan 1980-talet verkar dock den gröngråa skalan, den mellan ekologi och tillväxt, ha kantrat till att ofta sammanfalla med vänsterhögerskalan.

Partier och politiker till vänster sätter ekologin högt, är ofta kritiska eller negativa till kärnkraft, och prioriterar att verka mot klimathotet och globala uppvärmningen.

Omvänt så är ambitionerna om en god miljö och ekologin lägre bland de flesta högerpartier, som ofta är för kärnkraft och som många gånger inte ger klimathotet och globala uppvärmningen prioritet.

Det senare gäller särskilt de högerpopulistiska och nationalistiska partierna och partier som till någon del beskriver sig som konservativa. Det sker trots att nationalism och konservatism teoretiskt brukar värna om landets natur och miljö. Och har ambitioner att vårda kulturarv, kulturmiljöer och miljöer över huvud taget och skapelsen samt dess natur, om man ska tala i religiösa termer.

Det talas nu om GAL-TAN-skalan, där ekologivärnandet har hamnat främst i GAL-delen och tillväxtinriktningen hamnat i TAN-delen. Där står T för traditionell, A för auktoritär och N för nationell. Att ekologidelen är samma som GAL-delen, där G står för grönt, kan det nästan förenklas till.

A:et i GAL står för alternativ och L:et står för libertär, frihetlig som också kan betraktas som internationellt inriktad.

Och tillväxtprioritering har tendens att vara åt TAN-delen, om än inte entydigt. Med detta har en geografisk dimension kommit. Så kallat vanligt folk på främst landsbygd, småorter och små städer sägs stå emot en elit i stora städer. I exempelvis USA är det tydligt.

De som värnar miljön finns främst i de större städerna, där det råkar vara ganska lite av natur och det som tillhör den som exempelvis skog.

GAL-delen, med ekologi, sägs höra till det framväxande informations- och tjänstesamhället. Och TAN-delen kan betraktas höra till industrisamhället. Naturligtvis är det förenklingar, men ändå.

I storstäder, som Stockholm, har MP, som är åt ekologihållet på grågröna skalan och åt GAL-hållet i skalan mellan den änden och TAN-delen, starkt stöd.

Och i små orter långt från huvudstaden är MP svagt. I valet 2018 fick MP i Stockholms kommun 7,7 procent i riksdagsvalet. Partiets nivå i hela landet var 4,4 procent.

Olika syn på vad som kan ge jobb spelar också in. Turism- och upplevelseindustri samt traditionell rennäring står emot industri och de ekonomiska avkastningar som det kan ge.

I kommunvalet i Stockholm fick MP 8,3 procent. Bra var också resultatet för MP i invånarmässigt lilla, men ytmässigt stora, Jokkmokk i Norrbottens län. Där fick MP 7,1 procent i riksdagsvalet, vilket visserligen var mindre än i Stockholm.

Men i kommunalvalet i Jokkmokk fick MP hela 13,6 procent. Av Sveriges kommuner var det högsta MP-resultatet i kommunvalet.

Det var en konflikt om eventuell gruvbrytning i ett område som kalls Kallak som gjorde att miljö- och ekologi hamnade i centrum i valen i Jokkmokk 2018. Det gynnade MP, som är emot gruvbrytning i Kallak.

Olika syn på vad som kan ge jobb spelar också in. Turism- och upplevelseindustri samt traditionell rennäring står emot industri och de ekonomiska avkastningar som det kan ge.

MP och en del andra stod i denna kommun för det förra. Flera av de traditionella, äldre partierna stod främst för det senare. Några partier var splittrade. Och många kan nog själva känna sig splittrade i frågor som dessa.