Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Väljares val varar inte

Väljarbeteende

Hur är man som väljare och i förhållande till andra väljare? Det kan man få svar på genom att jämföra sitt valbeteende med studier som gjorts av Sveriges väljares beteenden i val. En bok om det har kommit nyligen, från statsvetarna vid Göteborgs universitet. Den har titeln "Lyssna på väljarna" och går att ladda ned från internet. Boken bygger på studier av val mellan 1991 och 2018.

Partiernas väljarstöd, och även valdeltagandet, brukar vara välkända uppgifter, särskilt hur stora partierna är. Låt oss se närmare på några andra aspekter apropå nämnda bok.

En är när väljarna bestämmer sitt partival i riksdagsval. Allt fler bestämmer nämligen det i ett sent skede. Under 90-talet bestämde hälften, eller strax däröver, sitt partival före valrörelsen. I valet 2018 var den andelen mindre, bara fyra av tio väljare.

Hela sex av tio väljare bestämde alltså 2018 sitt partival under perioden från valrörelsens början fram till valdagen. I valen 1991 och 1994 var det färre som gjorde det, knappt hälften av väljarna.

Hur vanligt är det då att byta parti mellan två riksdagsval? I valet 1991 bytte var fjärde väljare parti. 2018 hade det ökat till fyra av tio väljare.

Även de som röstar på olika partier i riksdags- och kommunalval har ökat. I valen 1991 och 1994 röstade drygt var femte väljare på olika sätt i de valen. 2018 hade det ökat till att drygt var tredje väljare gjorde det.

Redan de här faktorerna ändrar bilden av hur svenska väljare vanligen är, eller har uppfattats vara. Det har ju länge ansetts att väljarna, i alla fall många av dem, sympatiserar med ett parti som de röstar på i alla typer av val och att de inte byter parti och därmed har bestämt sitt partival långt före det är val.

Sådana väljare finns fortfarande. Men uppgifterna i boken från statsvetarna i Göteborg visar att de blir allt färre för varje val.

Det är väljare som är på motsatta sättet som blir fler. Alltså de som bestämmer sitt partival kort tid innan valdagen, som röstar olika i valen till riksdag respektive kommun och som byter parti mellan valen.

I boken tas en del annat också upp, som röstning i grupper utifrån facklig tillhörighet och bland företagare.

Även hur partiernas väljare placerar sig efter skalan mellan vänster, mitten och höger finns med. Och det gör även hur partiernas väljare placeras i olika sakfrågor, bland annat gällande migration / invandring.

Hur väljarna röstar apropå en del andra faktorer tas också upp, både permanenta sådana som hur män och kvinnor röstar och olika åldersgrupper, och föränderliga som utifrån hur mycket eller lite väljarna går i kyrkan (eller motsvarande), alltså religiositet.

Så gott som alla studerade uppgifter visar att de svenska väljarna har blivit rörligare över tid. Man kan fundera över varför det har blivit så och om det är en bra eller dålig utveckling. Eller om denna utveckling inte spelar någon roll.

Både väljare och partier rör uppenbarligen mer på sig än förr, för några årtionden sedan. Och det kan vara så att de påverkar varandra stegvis i detta rörligare beteende.

Att partierna blivit rörligare, bland annat i sakfrågor, men även övergripande som med vilka andra partier som de samarbetar med eller röstar med i riksdagen, kan också spela roll för hur väljarna beter sig.

Både väljare och partier rör uppenbarligen mer på sig än förr, för några årtionden sedan. Och det kan vara så att de påverkar varandra stegvis i detta rörligare beteende.

Om utvecklingen med rörlighet kommer att fortsätta, stanna upp eller vända kan man inte uttala sig om. Tendensen är att utvecklingen med ökad rörlighet bland väljarna fortsätter, men det är inte säkert.

Läget gällande väljarnas rörligare beteende kan också vara vid en punkt från vilken det planar ut och är som det är nu (valet 2018) i några val framöver. Resultatet av statsvetarnas nästa större mätning av väljarnas beteende, i valet 2022, får ge ett första svar på hur det är med det.