Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Ventilen folkomröstning

Folkomröstningar

Annons

Härom veckan hölls en kommunal folkomröstning i Helsingborg. Den handlade om det kommunala energibolaget skulle säljas. Det moderatledda styret i kommunen ville sälja. Flera av de andra partierna var emot.

Sverigedemokraterna var vågmästare och sa att de skulle acceptera folkomröstningens resultat om 51 procent deltog. Valdeltagandet blev nästan så högt med 50,1 procent.

Hur SD ställer sig till det valdeltagandet var oklart dagarna efter folkomröstningen. Å ena sidan nåddes inte 51 procent. Å andra sidan fattades väldigt lite och de som röstade var trots allt fler än de som inte röstade. Och omröstningens resultat var entydigt: 96 procent var emot en försäljning av energibolaget.

Sedan några år har det blivit lättare att få till stånd kommunala eller regionala folkomröstningar. Om minst en tiondel av de röstberättigade begär att folkomröstning hålls ska det tas upp i fullmäktige att ta ställning till.

Minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter måste då vara för en omröstning. Är två tredjedelar eller fler emot en folkomröstning kan en sådan stoppas från att hållas.

Den folkomröstning som hålls, om så blir fallet, är dock bara rådgivande och inte beslutande. Det är ytterst de som valts till fullmäktige som avgör frågan som det har folkomröstats om.

I praktiken kan dock fullmäktige få svårt att gå emot ett resultat i en folkomröstning. Det gäller särskilt om resultatet är tydligt eller valdeltagandet är (relativt) högt (exempelvis att åtminstone hälften har röstat). Och förstås särskilt om resultatet är både tydligt och med ett högt valdeltagande.

Runt om i landet finns det flera fall nu där det kan komma att bli folkomröstning eftersom mer än en tiondel av de röstberättigade begärt det, i namninsamlingar. Ämnen som det rör är bland annat vindkraftpark och skolstruktur.

I en folkomröstning finns också en svårighet i hur frågan ska formuleras. Lättast är det att rösta om sådant som kan formuleras som ja eller nej till något att vara med i eller inte. Alltså någonting som är antingen eller.

På riksplanet har folkomröstningarna om EU- och EMU-medlemskap varit sådana. Det blev ja i den förra och nej i den senare. Ja eller nej till medlemskap i Nato skulle kunna vara ett framtida liknande ämne för en folkomröstning.

I Sverige finns en utbredd skepsis mot folkomröstningar. Den representativa demokratin, att väljarna väljer sina ombud i olika församlingar för en viss tidsperiod, är stark i Sverige.

De som förordar folkomröstningar finns ändå, ofta bland de som inte är så väletablerade i politiken och samhället. Bland partierna har Miljöpartiet varit det parti som har mest positiv inställning till folkomröstningar.

Det finns för- och nackdelar med folkomröstningar. Till det förra hör att de ger en möjlighet för folk att påverka via en kanal som är en annan än den representativa demokratin. Det kan vara viktigt att en sådan finns eftersom den representativa demokratin kan ha brister. Det är då bra om det finns mer möjligheter att påverka än bara en.

Till nackdelarna hör att folkomröstningar lätt blir en chans för minoriteter att höras och få igenom sin vilja. Det underlättas om valdeltagandet blir lågt, men inte alltför lågt, så att minoriteten kan vinna omröstningen tack vare det relativt låga valdeltagandet.

Folkomröstningar bör dock inte förkastas. De kan utgöra ett bra komplement, och vara en viktig ventil, till det dominerande demokratiska systemet med folkvalda representanter.

Den kanske främsta förtjänsten som en folkomröstning, eller processen fram till att en sådan, har är att det blir en omfattande debatt. Ämnet för omröstningen belyses därmed på ett omfattande sätt. Folk och valda representanter får möjlighet att ta del av argument och pröva sina åsikter i ämnet.

Folkomröstningar i Sverige är rådgivande, på de kommunala och regionala planen och riksplanet. Beslutande folkomröstningar riskerar att låsa politiken på ett visst sätt, kanske på motsatt sätt jämfört med en majoritet av de valda politikerna.

Att de valda politikerna fattar besluten är den bästa modellen för beslutsfattande av de gemensamma angelägenheter som bestäms på politisk nivå i en demokrati.

Folkomröstningar bör dock inte förkastas. De kan utgöra ett bra komplement, och vara en viktig ventil, till det dominerande demokratiska systemet med folkvalda representanter. Och de kan ge mer kunskap om ämnen som de handlar om.