Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Vi vill vara kvar i EU

Brittiskt och svenskt EU-medlemskap

Annons

Att få brexit genomfört. Ungefär så, i översättning från engelska, var det konservativa Torypartiets paroll i parlamentsvalet 12 december.

Fram till dagen för parlamentsvalet hade nämligen inte Storbritanniens utträde ur EU blivit av, trots att folkomröstningen 23 juni 2016 slutade i en seger för lämna-sidan, alltså brexit.

Men brexit visade sig vara lättare sagt än gjort. Och turerna hur ett utträde skulle gå till har varit många de nu nästan 3,5 åren sedan folkomröstningen.

Utträdessidan vann knappt, med 51,9 procent mot 48,1 procent för de som ville att Storbritannien skulle stanna kvar i EU. Men väljarkåren var delad på flera sätt.

De som ville lämna EU var starkare bland de äldre väljarna. Och de som ville vara kvar i EU var starkare bland de yngre väljarna.

Geografiskt var det en majoritet för att stanna i EU i Skottland, Nordirland och i Londonområdet. De som ville lämna EU var starkare i England, utanför London, och i Wales.

Trots att det är det konservativa partiet som regerat sedan folkomröstningen har partiet kunnat dra nytta av brexitfrågan inför parlamentsvalet 12 december. Torypartiet, under Boris Johnson som partiledare och premiärminister, har i valet profilerat sig som ett EU-utträdesparti.

Huvudmotståndaren, socialdemokratiska Labour, har framstått som otydligt i vilken hållning partiet har gällande utträde ur EU och villkoren för EU-utträde, så kallad mjuk eller hård brexit.

Det har missgynnat Labour inför parlamentsvalet. Framför allt på det viset att det konservativa partiet har kunnat locka till sig sympatisörer från Labour som har en stark vilja att Storbritannien ska lämna EU.

Storbritannien gick med i EG, som EU hette då, från 1 januari 1973. Landet höll faktiskt en folkomröstning om fortsatt medlemskap i EG bara ett par år senare, 5 juni 1975. Den slutade med att två tredjedelar av de röstande röstade för fortsatt EG-medlemskap.

Folkomröstningen 41 år senare, 2016, slutade alltså med övervikt för utträdessidan. Man kan därmed fråga hur länge ett resultat i en folkomröstning ska gälla.

Norge röstade nej till medlemskap i EG i en folkomröstning 25 september 1972. Det resultatet stod sig i 22 år, till en ny folkomröstning 28 september 1994. I den blev det nej igen.

Norge, och en del andra länder i Europa som inte är med i EU, som exempelvis Island och Schweiz, har avtal med EU som reglerar handel och annat. Om Storbritannien får avtal av samma slag om landet efter parlamentsvalet till slut lämnar EU återstår att se. Någon sorts avtal får Storbritannien troligen.

På ett sätt kan Storbritanniens agerande vara förståeligt. Det som landet en gång, 1973, gick med i har förändrats. EG har blivit EU och ändrats gällande en rad saker. Fler länder har tillkommit och fler områden har blivit gemensamma i unionen. Nya regler har kommit och EU har fått en säkerhetspolitisk dimension.

Något utträde ur EU för svensk del är inte aktuellt och därmed heller ingen folkomröstning om det. Den negativa opinion som finns i Storbritannien gällande EU-medlemskap finns inte i Sverige.

I Sverige är det en stor uppslutning bakom EU-medlemskapet. De första åren efter folkomröstningen 1994 och EU-inträdet 1995 var det dock en ganska stark opinion mot EU-medlemskapet och också många som var tveksamma.

Men nu är Sverige ett av EU-länderna där stödet för EU-medlemskapet är som starkast. Det framgår av den mätning om EU som Statistiska centralbyrån, SCB, gör två gånger om året och som publicerades 10 december. Där frågas om man i huvudsak är för eller mot medlemskapet i EU.

Enligt den mätningen är hela 60,1 procent för EU-medlemskapet. Bara 15,6 procent är emot. Övriga, 24,3 procent, svarade vet ej i mätningen.

Något utträde ur EU för svensk del är inte aktuellt och därmed heller ingen folkomröstning om det. Den negativa opinion som finns i Storbritannien gällande EU-medlemskap finns inte i Sverige.

Och det finns inte förutsättningar att partipolitiskt utnyttja EU-medlemskapet, och driva att genomföra ett utträde, på det sätt som Tory i Storbritannien har gjort nu i parlamentsvalet.