Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rödgrön tystnad om kilometerskatten

Annons

Sysselsättningen har av naturliga skäl haft en framträdande plats nu i valrörelsen. Inga politiker kan rimligtvis våga vara passiva i denna så angelägna fråga. Därför är vi oerhört förvånade över den rödgröna tystnad som präglar det egna förslaget om att införa en kilometerskatt. Är det ett tecken på att man faktiskt insett att konsekvenserna skulle bli allvarliga? Varför inte öppet erkänna att det var en dåligt genomtänkt idé? Det skulle inte vara ett svaghetstecken utan ett välkommet uttryck för politiskt ansvarstagande.
Förverkligas det rödgröna budgetalternativet om kilometerskatt blir återverkningarna extra allvarliga i Gävleborg, bland annat beroende på den betydelse för sysselsättningen som skogsindustrin och övriga näringar i det skogsindustriella klustret har. Konkurrensen inom Sverige snedvrids, glesbygden riskerar ytterligare avfolkning och arbetstillfällen sätts på spel.
Finanskris och lågkonjunktur har redan utsatt Gävleborg för kännbara påfrestningar och med en kilometerskatt är risken att framtiden äventyras ännu mer. De positiva miljöeffekterna torde vara små eller till och med obefintliga. De negativa återverkningarna på andra områden är däremot desto större.
Vad de rödgröna vill ha är en kilometerskatt på 14 kronor per mil för lastbilstransporter, detta ovanpå den mycket kännbara dieselskatt som redan tynger näringen. Till bilden hör att det sällan existerar några alternativ till lastbilen. Vi är varma anhängare av att i möjligaste mån kombinera landsvägs- och järnvägstransporter, något som redan tillämpas i stor omfattning. Det är på sin plats att påminna om att åkerinäringen är järnvägarnas största kund.
Av åkeriernas totala kostnader svarar bränslet för mellan 30 och 40 procent. Det är med andra ord en mycket betydande andel. Ett omfattande och framgångsrikt arbete pågår i branschen för att effektivisera transporterna. Det handlar, för att nämna ett par exempel, om att göra optimala vägval och att med modulsystem öka lastkapaciteten så att antalet virkesbilar blir färre. Till bilden hör också att motorerna under de senaste decennierna förbättrats väsentligt, något som lett till markant reducerade partikelutsläpp och kraftigt sänkt bränsleförbrukning.
Förverkligas förslaget om kilometerskatt förstärks konkurrensnackdelarna. Försämrad lönsamhet för näringslivet gör att det i förlängningen blir svårare att finansiera vård, omsorg, skola och övrig samhällsservice. Det är anledning nog för att säga nej till kilometerskatten.
Lars-Axel Gustavsson, Sveriges Åkeriföretag Gävleborgsåkarna
Eddie Hansson, Söderhamns LBC AB
Jakob Staland, Skogsåkarna i Mellansverige AB

Mer läsning

Annons