Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så får reklamen dig att konsumera

Ett av reklamens givna syften är att få oss att köpa saker, även sådant vi inte har behov av. Ofta används psykologiska metoder som vädjar till vår grupptillhörighet - och känslan av att vi inte duger.

Annonsering är långt ifrån en ny företeelse. Redan under antiken användes reklamskyltar för att locka människor att handla.

Men det var först efter andra världskriget som konsumtionen tog fart på allvar. Det stora produktionsmaskineriet rullades igång och med det kom fler arbetstillfällen och högre levnadsstandard.

I dag är konsumtionen motorn i vårt samhälle, och reklamen ett betydelsefullt bränsle. Den får oss att köpa saker som egentligen inte är nödvändiga: en större tv, trendiga kläder, finare köksinredning, ny bil och så vidare.

Metoderna är väl utvecklade och marknadsförarna använder sig ofta av psykologiska grepp som är kopplade till hjärnans belöningssystem. Det säger Katarina Bjärvall, journalist och författare och som till sommaren kommer ut med sin nästa bok, om varför vi köper saker vi inte behöver.

– Både konsumtionen i sig och reklambudskapen kan ge påslag i vårt dopaminsystem, samma system som berörs när vi berusar oss. Vi får små lustfyllda kickar som är beroendeframkallande.

Ofta används metoder som talar till våra sinnen och goda minnen, förklarar hon. Sexualiserade bilder på halvnakna kroppar, musik, kaffedoft som sprids över trottoaren, positiva budskap som får oss att känna lycka.

Även vårt behov av att känna grupptillhörighet utnyttjas av reklambranschen. Det som i grunden är en överlevnadsinstinkt och som går ut på att vi inte klarar oss på egen hand. Därför är det viktigt att ha saker, kläder, prylar, göra samma resor som andra i vår närhet. Eller kanske ännu hellre personer som vi ser upp till och vill efterlikna.

Samtidigt är vi inte några lättlurade varelser. Av de tusentals budskap som dagligen sköljer över oss är det få som lockar till inköp. De senaste åren har andelen köpt reklamplats i tidningar, tv och på reklampelare sjunkit.

Katarina Bjärvall påpekar också att allt fler anstränger sig för att slippa reklam. Vi anmäler oss till Nix-registret för att slippa telefonförsäljare och sätter "Ingen reklam tack" på våra brevinkast. De som har råd köper premiumtjänster för att slippa reklamavbrott - till exempel i musiktjänsten Spotify.

– Då måste företagen få in reklamen på annat håll, säger hon.

Produktplacering är ett sätt. Hjältarna i den senaste storfilmen använder en flashig telefon, dricker ett visst ölmärke eller kör en viss bil. Ett annat är att arvodera bloggare och halvkändisar för att skriva gott om saker eller använda olika varumärken.

– Och numera är konsumtionstillfällena oändliga. Vi kan handla 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Tanken finns alltid hos oss och den ökar vår benägenhet att konsumera. Så även om vi blir mer och mer skeptiska - för vi vill inte bli lurade - blir vi helt klart påverkade av reklamen. (TT)

Lena Wreede/TT