Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så kan S vinna väljare igen

Annons

Socialdemokratin har framtiden för sig. Med en ny partiledning och ett växande självförtroende har vi goda förutsättningar att vinna såväl 2014 års val som de efterföljande. Men för att lyckas med detta måste partiet ta tag i ett antal strukturella utmaningar där medlemskårens sammansättning och representativiteten bland partiföreträdarna kanske är de viktigaste.

Det är ingen hemlighet att partiet under en lång tid tappat i medlemstal, från en kvarts miljon i mitten av 1990-talet till dagens drygt hundratusen. Den största orsaken till detta är partiets svårighet att värva och engagera nya medlemmar i tillräckligt hög omfattning. Det innebär att samtidigt som partimedlemmarna blivit färre har medelåldern ökat. Partiet är med andra ord inte representativt för de grupper som det säger sig företräda.

Detta förhållande återspeglas också i sammansättningen av partiets företrädare. Partiet har ett underskott av såväl yngre som äldre, kvinnor och företrädare med utomnordisk bakgrund. Denna snedvridning jämfört med partiets väljargrupper kan komma att leda till ett sjunkande förtroende för partiets förmåga att förstå människors vardag och föra en trovärdig politik.

För att vända utvecklingen behövs framförallt två saker göras. Socialdemokraterna behöver värva fler medlemmar, och då särskilt från grupper som idag är underrepresenterade, samt utse företrädare som bättre än idag representerar partiets väljargrupper. Om medlemstillväxten är ett långsiktigt mål så är företrädarfrågan ett betydligt lättare problem att lösa. Till stor del handlar det om bestämma sig för att partiets företrädare bättre ska spegla väljarkårens sammansättning.

En av de grupper som tydligt utestängs från politiska uppdrag är vi yngre. Ofta kan man som ung socialdemokrat ha en relativt lång erfarenhet av politiskt arbete såväl i SSU som i partiet. Man kan ha gått med i ungdomsförbundet som femtonåring men ändå höra att man saknar erfarenhet sju år senare. Tyvärr är detta ofta ett utslag för missriktad omtanken (”vi ska inte belasta honom/henne än”) eller rent maktspel (äldre partikamrater vill inte kliva åt sidan för att släppa fram yngre krafter).

Vad som måste till här är en attitydförändring där ungas erfarenheter uppvärderas och tas på ett större allvar. Ett bra exempel på där har gjorts är Gävle (som bland annat, i Daniel Olsson, har Sveriges yngste kommunfullmäktigeordförande). Tyvärr är det dock motsatsen som ofta dominerar.

Om partiet inte snabbt kommer till insikt behöver SSU bli tuffare i såväl sin retorik som i sina metoder. Det handlar om att tydligare än idag lyfta fram unga kandidater samtidigt som mer av ungdomsförbundets verksamhet måste inriktas på att skola goda ledare som kan ta på sig politiska förtroendeuppdrag. SSU måste också ta ett större ansvar för de unga företrädare som väl finns. Här kan det handla om att fungera som nätverk för unga socialdemokratiska politiker samtidigt som SSU kan svara för att organisera kurser och andra typer av utbildningar för unga förtroendevalda.

Det är upp till partiet om man vill se detta som ett hot eller en möjlighet men jag hoppas starkt, såväl för partiets bästa som för det framtida samarbetets skull att man ser det som den stora möjlighet det är. Att få fler unga som politiskt förtroendevalda och samtidigt växa som folkrörelse kommer att bli avgörande faktorer för om Socialdemokraterna ska börja vinna val igen.

Gabriel Wikström
Ordförandekandidat SSU

Mer läsning

Annons