Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sarah Delshad: Från JAG AB, till BOK AB

Förvirring, flera frågor i samma svep, tappat räkningen över antalet handhälsningar. Yrar runt som en höna, ögon stora som tefat och suger åt sig all ny information som en svamp. En trög svamp, måhända. Korvstoppning deluxe. Och alla dessa personer och namn att hålla reda på. Gud bevare. Att vara social, men samtidigt inte för pratsam. En bör ju ligga lågt, men inte för lågt. Svårt att hitta den där perfekta balansen. Dubbelkollar allt flera gånger, en vill ju för sjutton inte göra fel. På gränsen till manisk, ja.

Var bara dig själv så blir det säkert jättebra, säger en vän till mig på söndagskvällen, innan första veckan på det nya jobbet. Var bara dig själv, så blir det säkert jättebra.

Jo tjena, lättare sagt än gjort. En vill ju imponera! Agera, och äga. Likt en yrkestörstande drottning på jakt efter nya erövringar.

Det är tufft att vara ny på jobbet, det vet varenda kotte som någonsin varit ny på en arbetsplats. Oavsett skepnad och område. Extra tufft blir det när den där medvetenheten om konkurrens, men främst brist på jobb dessa tider konstant gör sig påmind. Ja, må gud ge oss alla tålamod. Konstant, och överallt florerar inte särskilt härliga ord såsom ungdomsarbetslöshet och massarbetslöshet. Det har länge varit vardagsmat för min generation, och sätter givetvis spår. Vi växte upp med att aldrig ta något för givet, men främst att vara mycket väl vaksam om att ingenting kommer särskilt enkelt denna era. Vänj dig vid tillfälliga lösningar, osäkra situationer och ojämn inkomst likt en vänjer sig vid regn på midsommar. Någonting annat är svårt. Och möjligheten att finna ett jobb med möjlighet att bli tillsvidare anställd? Svårt, mycket svårt. Nästintill obefintligt.

Vi är vana vid en samtid där JAG AB blir till en existerande utgångsvinkel och strategi för att överleva. Ju mer du syns, och hörs desto större är sannolikheten att du stannar på folks näthinna. Och som i sin tur eventuellt, och förhoppningsvis resulterar i något att kunna bygga vidare på. Bruset är så intensivt, och det finns flera andra på tur. Den självcentrering som min generation ofta anklagas för är knappast självvald, utan för att kulturen kräver det av oss. Tiden drar det ur oss. Allting omkring oss snurrar fort, och en är väldigt fort utbytbar. Väldigt. Att frekvent känna en ångestfylld tacksamhet. Finns flera andra i kö. Att alltid vara tillgänglig, närvarande, tillmötesgående och ambitiös. Det är ju a och o.

Att vara barn av sin tid blir på både gott och ont, tänker jag medan jag i bokstavsordning ställer upp ännu ett gäng av Jane Austen, Håkan Nesser, Orhan Pamuk och Lena Andersson på sin plats.

Ja, de där tonårsdrömmar har gått i uppfyllelse. Välsignelsen att få gå från JAG AB, till BOK AB. Det är inte illa pinkat, nej.